Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mellanchef fejkade dödshot – krävs på halv miljon

En mellanchef på ett företag i Vimmerby kommun fejkade dödshot från anställda och fick en tillfällig hemlig bostad från sin arbetsgivare. Sedan visade det sig att han hade hittat på alltihop.
Oscar Broström Publicerad
En mans armar vilar på bord.
Mellanchefen fejkade dödshot från anställda. Nu åtalas han och krävs på skadestånd på nästan en halv miljon kronor. Foto: Shutterstock.

Det var under hösten 2020 som mellanchefen berättade för sin arbetsgivare att han mottagit dödshot från anställda, uppger SVT. Mannen ska ha visat upp tre anonyma hotbrev som var riktade mot honom.

Mellanchefen arbetade på ett industriföretag, hade personalansvar och hoten ska ha kommit mot bakgrund av mannens roll som chef.

För att skydda mellanchefen fixade arbetsgivaren ett tillfälligt hemligt boende under tre månader samt en hyrbil. Dessutom vidtog företaget ett så kallat ”etiskt säkerhetsstopp” för att utreda hoten.

Har erkänt brott

SVT skriver att företaget även vidtog andra kostsamma åtgärder. Bland annat betalade man för en gärningsmannaprofil och en riskutredning, och totalt uppgick kostnaderna till över 450 000 kronor.

Men det fanns ingen hotbild mot mannen. Mellanchefen hade, enligt åtalet, hittat på hela historien och hotbreven var fejkade.

Mellanchefen åtalas nu för oredligt förfarande – en form av bedrägeri – och arbetsgivaren kräver honom på skadestånd för alla kostnader kopplade till insatserna för att hantera hoten. Den åtalade mannen har erkänt brott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.