Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för jobb och resor – så gör du

Det börjar bli tid att deklarera. Om du har höga kostnader för resor till och från jobbet, eller använder bilen i tjänsten, är det möjligt att du kan göra avdrag för det.
Oscar Broström, Ola Rennstam Publicerad
Person som deklarerar.
Från och med den 18 mars 2025 går det att deklarera. Det finns många avdrag du kan göra för utlägg med koppling till jobbet, till exempel resor. Här är avdragen och reglerna att hålla koll på. Foto: Anders Wiklund/TT.

Artikeln uppdaterad den 17 mars 2025.

Avdrag för resor

Du får göra avdrag för resor till och från jobbet, till exempel med kollektivtrafik, men det kommer med vissa villkor. Att det kan vara lite lurigt med när och hur en kan dra av kostnader för resor understryks av att det är det avdrag som flest fuskar eller gör fel med. 

Kollektivtrafik

För att du ska kunna göra avdrag för resor i kollektivtrafiken krävs att du har minst två kilometer till jobbet.

Du kan bara göra avdrag för det billigaste färdsättet. Om det finns två sätt för dig att färdas till jobbet – till exempel tåg eller buss – kan du alltså bara få avdrag för det billigare alternativet.

Det går bara att göra avdrag för resekostnader som överstiger 11 000 kronor per år. Det är också bara summan som överstiger 11 000 kronor som är avdragsgill. Det gäller även för andra färdsätt, som bil.

Bil (och andra fordon)

För att du ska få göra avdrag för bilresor till jobbet krävs att du vinner två timmar per dag på att köra bil i stället för att åka kollektivt. Tidsvinsten ska alltså vara en timme till jobbet och en timme tillbaka. Om du utför privata ärenden – och här räknas exempelvis hämtning och lämning på förskola in – räknas inte den tiden in i din totala restid.

Om det saknas kollektiva alternativ för hela eller delar av resan till arbetsplatsen, har du rätt att göra avdrag om du tar bilen.

Om du har flextid ska du ta det i beaktande när du räknar ut tidsvinsten. Det innebär att du alltså måste räkna med att ta bussen en kvart tidigare eller senare än vad du egentligen hade önskat.

Ett annat krav är att avståndet mellan din bostad och arbetsplatsen är minst fem kilometer.

Om du uppfyller villkoren och kan göra avdrag, finns det schablonbelopp för hur stort avdrag du får göra. För egen bil är det 25 kronor per milen. Om du har en förmånsbil gäller 12 kronor per mil (om du inte kör på el, då är det 9,50 kronor). 12,50 kronor per mil gäller även för motorcykel, mopedbil och EPA-traktor. Om du däremot kör moped till och från jobbet har du rätt att dra av 6 kronor per mil.

Om du samåker med någon till jobbet, och ni delar bränslekostnader, ska du minska avdraget med det belopp du får i ersättning.

Mer detaljerad information finns på Skatteverkets hemsida.

Tjänstebil

Om du använder din bil i tjänsten kan du göra avdrag för resor mellan ditt hem och arbetsplatsen, även om du inte uppfyller kraven på avstånd och tidsvinst. Det krävs dock att du då har kört minst 300 mil och minst 60 dagar under året.

Du kan också göra avdrag för parkeringskostnader vid arbetsplatsen om du har använt bilen i tjänst och uppfyller kraven på antal mil och dagar.

Du kan inte få avdrag om du har fått ersättning för resorna av din arbetsgivare.

Cykel

Du kan också göra avdrag för kostnader för att du tagit cykeln till jobbet. Det handlar dock inte om några större belopp: 350 kronor per år.

Avdrag för hemarbete?

Många arbetar hemifrån, helt eller delvis. Skatteverket får ibland frågor om vad som gäller för utlägg av exempelvis kontorsutrustning som skrivbord eller kontorsstol till hemmet. Det enkla svaret är att du inte kan göra avdrag för sådana kostnader, även om det finns undantag.

Detsamma gäller dator eller surfplatta. I regel anser Skatteverket att det är privata inköp, men om det skulle vara så att din arbetsgivare inte tillhandahåller dator och du behöver det för att kunna utföra ditt arbete, kan du ha rätt att göra avdrag.

Mobiltelefon

Du har i regel inte möjlighet att göra avdrag för inköp av mobiltelefon. Däremot kan du göra avdrag för samtalskostnader, om du kan bevisa att samtalen är gjorda i tjänsten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.