Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Skyddet för visselblåsare har varit dåligt i flera av EU:s medlemsstater. Den som har larmat om exempelvis penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller sänkt lön. Därför har EU tagit fram ett direktiv för att skydda visselblåsare.
I Sverige genomförs direktivet genom en ny lag som började gälla på den 17 december 2021. Den ersätter den tidigare visselblåsarlagen.
Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet.
I den gamla lagen gällde skyddet den som var anställd på en arbetsplats. I den nya skyddas fler. Lagen gäller till exempel egenföretagare, aktieägare, praktikanter, volontärer, arbetssökande och personer som hjälper den som rapporterar.
Missförhållandet ska ha skett i ett arbetsrelaterat sammanhang och vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.
Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal. Det kan till exempel vara en webbsida eller en mejladress som man kan använda sig av för att berätta vad man vet.
Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte.
Arbetsgivaren ska informera om hur rapporteringen går till.
Arbetsgivaren ska utse oberoende personer som ska ta emot rapporter och ha kontakt med den som har rapporterat. De ska också följa upp det som har rapporterats och lämna återkoppling till den som lämnade informationen. Personerna kan vara anställda eller utomstående som har anlitats, exempelvis på en advokat- eller revisionsfirma. Identiteten hos den som rapporterar ska skyddas.
Arbetsgivaren har tre månader på sig att göra något åt problemet och återkoppla.
Om man inte vill rapportera internt kan man i stället vända sig till en myndighet. En del utvalda myndigheter ska ha särskilda kanaler för att ta emot rapporter från visselblåsare.
Man kan själv välja om man vill rapportera internt eller externt.
Lagen skyddar även personer som rapporterar till medier. Det är också okej att offentliggöra uppgifterna på annat sätt.
Först ska man rapportera externt. Om arbetsgivaren inte gör något eller inte lämnar någon återkoppling inom tre månader (eller sex månader om du har fått veta varför det drar ut på tiden) är det okej att gå ut med uppgifterna.
I vissa fall behöver man inte först rapportera externt. Om det finns fara för liv, säkerhet eller stora miljöskador är det okej att offentliggöra uppgifterna direkt.
Man kan också gå ut med uppgifterna om man har skäl att tro att extern rapportering skulle innebära repressalier eller till att arbetsgivaren inte skulle göra tillräckligt för att fixa problemet.
Det är inte tillåtet att medvetet rapportera felaktig eller vilseledande information, men det räcker att man har rimliga skäl att tro att det man rapporterar är sant. Då spelar det ingen roll om informationen senare visar sig vara fel.
Man har rätt till skadestånd om arbetsgivaren hindrar en från att rapportera eller försöker hindra en från att rapportera. Skadeståndet ska täcka eventuell förlust och kränkningen.
Det är förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att man inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.
Det är arbetsgivaren som måste bevisa att någon inte har straffats i en eventuell rättslig förhandling.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
