Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Tina tog sig ur sekten

Tina Nyström väg var tidigt tydligt utstakad. Hon skulle gifta sig och föda barn – allt annat var otänkbart i den religiösa sekten Plymouthbröderna. Men Tina gäckade förväntningarna och är i dag chef inom konsultmäklarbranschen.
Johanna Rovira Publicerad
Tina Nyström
”Jag hade tur som fick gå i vanlig skola även om jag stack ut för att jag alltid gick i kjol och inte fick äta med klasskamraterna”, säger Tina Nyström, som växte upp i sekten Plymouthbröderna. Foto: Mikael Sjöberg

Varje söndag under hela sin uppväxt satt Tina Nyström i ett fönsterlöst rum och väntade på att dö. När som helst skulle Jesus uppenbara sig och världen skulle gå under.

Men Jesus dök aldrig upp.

– Jag kämpar fortfarande med min ångest och väntar på katastrofen som lurar runt hörnet, säger hon.

Lycklig uppväxt

Ändå hade hon ingen dålig barndom. Trots att den präglades av fler förbud och krav än hon kan komma ihåg fanns där en stark gemenskap både inom familjen och med andra medlemmar i den extrema grenen av det kristna samfund, Plymouthbröderna, som hon, hennes syskon och föräldrar fötts in i.

– Inget dåligt hände – vi var oerhört tajta i familjen och är det fortfarande. Där fanns en enorm kraft i gemenskap som man inte ska underskatta.

Listan över saker som var förbjudna för henne var diger. Hon fick inte äta tillsammans med så kallade världsliga, alltså alla utanför sekten – i skolan var hon tvungen att gå hem på lunchrasten. Hon fick inte bära byxor, smycken, ha husdjur, se på tv, lyssna på radio, gå på nöjesfält, ha kort hår, vara med i någon förening eller umgås med andra än Plymouthbröder och -systrar. Det var heller inte tillåtet för henne att utbilda sig, rösta, jobba varsomhelst eller engagera sig fackligt.

Kvinnor tiger i församlingen

Hon fick absolut inte ifrågasätta ledarna och som kvinna var hon underställd männen och skulle tiga i församlingen.

– Som du märker ligger det inte för mig att vara tyst, säger Tina Nyström, som i dag ansvarig för ett team på konsultmäklarbolaget Workforce Logiq.

Att en kvinna basar över män är helt otänkbart i Plymouthbrödernas sinnevärld och fanns inte på världskartan för Tina Nyström i hennes tidigare liv. Det är lite svårt att få ihop bilden av en underdånig yngre Tina, som visserligen smyglyssnade på Bruce Springsteen i en förbjuden Walkman, och läste tjejtidningen Starlet i lönndom, men alltid hade jätteångest efteråt, med den drivna kvinna hon är i dag. Det hon gick miste om under tidiga år kompenserar hon i dag genom mycket smycken, svart nagellack och skinnbyxor.

– Jag minns så väl när jag köpte mitt första halsband, hur stort det var. 

Majoritet av Plymouthbröderna egna företagare

99 procent av medlemmarna i Plymouthbröderna har egna företag som barnen får arbeta i när de slutat grundskolan, men Tina Nyströms pappa hörde till undantagen. Han var tvungen att be om tillstånd från ledarna så att Tina skulle få gå ett år på gymnasiet för att kunna få jobb i Stockholm.

Tina gick en kontorsutbildning och fick sedan jobb på ett företag som samlade pressklipp. Hon trivdes jättebra, men när ledarna började ifrågasätta att hon kom i kontakt med världsliga tidningar, retirerade hon och sade upp sig.

– Jag ville inte vara till besvär, säger hon.

Dator djävulens påfund

På nästa arbetsplats använde Tina Nyström datorer i jobbet. Det gillades efter ett tag inte heller av ledarna – datorer var nämligen djävulens påfund. Hennes pappa och syskon använde även de datorer i arbetet och ledarna krävde till sist att de skulle säga upp sig och ta jobb hos bröderna i stället. Det var droppen som fick familjen att fatta ett livsavgörande beslut.

– Vi samlades hela familjen, pratade och kom överens. Pappa ringde en av ledarna och talade om att vi inte tänkte komma till kvällens möte. Ledarbröderna kom hem till oss och pratade med oss en och en, men vi höll fast vid beslutet.

Om inte alla i familjen varit överens att lämna hade samtliga troligtvis stannat i sekten, menar Tina Nyström. Alla band med familj, släkt och vänner klipps direkt när någon hoppar av eller blir utkastad, och all kontakt med förtappade är strängt förbjuden.

– Många medlemmar som inte passar in ser dessvärre ingen annan utväg ur sekten än att ta sina liv.

Tina Nyström på ett fik med kopp i händerna.
Tina Nyström har kontakt med andra avhoppare från Plymouthbröderna via Facebook. Foto: Mikael Sjöberg

Djävulen missade biobesök

Uppbrottet var odramatiskt, men inte smärtfritt. Familjen kände sig till en början vilsen och Tina var osäker på om djävulen skulle komma och ta henne när hon gick på bio för första gången i sitt 23-åriga liv ett halvår efter avhoppet.

Men djävulen dök aldrig upp.

Hon köpte skivor, klippte håret, piercade öronen och träffade sina morföräldrar, som var med i en öppnare gren av Plymouthbröderna, för första gången, utan att varken Jesus, djävulen eller ledarna i Plymouthbröderna, lade sig i. Hon fick barn, gifte sig, skaffade husdjur och gick med i facket.

– Jag gick med i facket när jag jobbade på Ericsson på nittiotalet. Jag behövde den tryggheten, särskilt när det var som mest turbulent där.

Har försonats med mycket

Trots en del turbulens i sitt yrkesliv och många frivilliga uppbrott från olika arbetsplatser har hon inte varit arbetslös en dag i sitt liv. Hon trivs alltid bra och är lojal tills hon tröttnar och går vidare. Hon landar alltid på fötterna och har försonats med mycket i sin uppväxt– men inte med allt.

– Det är klart man har demoner man kämpar mot. Jag kan känna ilska mot det som var – det handlar om hjärntvätt och indoktrinering. Jag är en världslig själ, som bröderna kallar det och har jättesvårt med kyrkor och hallelujamöten i dag.

Förbud mot sekter

Hennes bakgrund har präglat henne på gott och ont. De starka familjebanden har hon till exempel värnat om. Att äta familjemiddag ihop varje kväll är ett måste. Men förutom det – och ett totalförbud mot att gå med i någon sekt – har Tinas barn en mycket annorlunda uppväxt mot den hon själv hade.  

– Det är viktigt för mig att mina barn ska få växa upp med allt jag inte hade, med frihet att göra vad de vill, säger Tina Nyström.

Även i sin chefsroll är hon en varm förespråkare av frihet under ansvar, på grund av att hon själv varit så hårt styrd i sitt tidigare liv.

– Jag tror stenhårt på mina medarbetare och på att inte detaljstyra dem, för jädrar vad de växer när de själva får ta ansvar. Man märker tydligt att de trivs och att arbetslusten frodas när folk har frihet att styra och ställa hur de vill inom lagens råmärken.

– Mitt 18-åriga jag hade inte kunnat föreställa sig att vara där jag är i dag. Jag känner en enorm stolthet över att ha tagit mig hit från att vara ingenting, med en utstakad framtid till den jag är i dag. Jag är nog ganska driven, även om jag inte ser mig själv så, säger Tina Nyström.

Plymouthbröderna

  • Grundades 1829 i Dublin. Samlade många anhängare i Plymouth, därav namnet.
  • Det finns två grenar av Plymoutbröderna. En öppnare, med färre förbud, som också tar emot nya medlemmar. Den slutna grenen Exclusive Brethren har kallts sekternas sekt. Man föds in i den grenen
  • Exclusive Brethren har funnits i Sverige i 125 år.
  • Det finns runt 40 000 Plymouthbröder i världen varav cirka 400 i Sverige, många bor i Småland.
  • Exclusive Brethren präglas av många förbud. På 50-talet förbjöds även husdjur eftersom de stal fokus från Gud. Alkohol och att spela viss musik är dock tillåtet.
  • Sedan 2007 går barnen till Plymouthbröderna i friskolan OneSchool Global i Hylte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hemmasittare blev elektroingenjör – Mamman: ”Jag grät av stolthet”

AnnSophie Forsells son var hemmasittare i fyra år och gick ut grundskolan med ett enda betyg. I dag är han utbildad elektroingenjör. Hon vet att det finns hopp om ett arbetsliv - både för dem som halkat efter och föräldrar som behöver avstå jobb.
Lina Björk Publicerad 9 november 2026, kl 06:00
Ann-Sophie Forsell
Ann-Sophie Forsell vet hur det är att ha ett barn som vägrar gå till skolan. Men numera vet hon också att arbetslivet inte är kört för det. Foto: Lina Björk

Hemmasittare – när barnets skolfrånvaro påverkar hela arbetslivet

När ett barn inte längre klarar att gå till skolan förändras ofta också föräldrarnas arbetsliv. Hur kombinerar man jobbet med ett barn som behöver vara hemma? Vilken rätt har man till vab, ledighet eller kortare arbetstid? Och vad händer när förståelsen på jobbet brister?


Du hittar artiklarna här

Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

Jonas Wahlgren
Jonas Wahlgren Foto: Robert Eklund/TT

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

Jag vill vara den man ringer 
när något inte fungerar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat