Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteket: Anställda tvingas arbeta långa pass utan rast

Hälften av de apoteksanställda kan jobba fler timmar utan rast än vad facket anser är tillåtet enligt kollektivavtalet, enligt en enkät. För en del av dessa kan det innebära sju timmars arbetspass utan rast.
Anita Täpp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Anställda på Apoteket kan arbeta sju timmars arbetspass utan paus, visar en intern enkät. Bertil Ericson/TT

Enkäten är gjord med anledning av att Akademikerföreningen på Apoteket AB har tagit strid med arbetsgivaren om hur kollektivavtalet ska tolkas när det gäller apotekspersonalens rätt till måltidsuppehåll och rast.

Enligt facket innebär avtalet att de anställda inte ska jobba längre än fem timmar utan rast. Rasten får då heller inte bytas ut mot ett måltidsuppehåll om inte något oförutsett händer, som att en medarbetare blir sjuk.

Ingen rast på uppemot nio timmar

Men trots det så används nu måltidsuppehållen systematiskt genom att man regelbundet lägger in det vid schemaläggningen, hävdar facket.

– De används ofta för att täcka upp för låg grundbemanning. Och i våra ögon är en organisation som slimmats för att möta besparingskrav inte ett giltigt skäl att använda måltidsuppehåll, säger Kristina Maté, ordförande för Akademikerföreningen på Apoteket AB, till tidningen Svensk Farmaci och tillägger:

– Konsekvensen kan bli att man inte får rast på uppemot nio timmar, då man kanske inte får sätta sig, utan ständigt måste vara ”påslagen” och kanske inte hinner äta och dricka ordentligt.

Efter resultatlösa lokala förhandlingar mellan Akademikerföreningen och Apoteket AB har nu problemet lyfts upp till central förhandling mellan Sveriges Farmaceuter och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Kan driva frågan till AD

Och enligt uppgift i Svensk Farmaci kan facket vara berett på att driva frågan till AD, Arbetsdomstolen, för ett avgörande.

Enkätundersökningen är gjord gemensamt av Akademikerföreningen och Unionen.

– Vi har samma uppfattning som Sveriges Farmaceuter. Och att hela 653 av medlemmarna har svarat på enkäten visar att den här frågan engagerar många, säger Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Vi är också övertygade om att man har samma problem i många av de andra apotekskedjorna.

Av enkäten framgår att 50 procent har längre arbetspass än de maximala fem timmar utan rast som, enligt facket, är tillåtet enligt kollektivavtalet och arbetstidslagen.

42 procent av dessa uppger att deras arbetspass kan vara upp till sex timmar långa medan 14 procent anger att de som mest jobbar sju timmar utan rast.

Pass över fem timmar i sträck

Av de medlemmar som har uppgett att de kan jobba mer än de tillåtna fem timmarna utan rast så får 31 procent inte heller paus i form av ett måltidsuppehåll.

Och bland dem som får ett måltidsuppehåll uppger en fjärdedel att de ändå sällan eller aldrig får möjlighet att nyttja det. Av enkäten framgår också att pass över fem timmar i sträck förekommer löpande under alla veckodagar och i många fall är schemalagda.

Enligt kollektivavtalet är ett villkor för att få göra undantag från 5-timmarsregeln att den som jobbar längre ska få någon slags kompensation för det, exempelvis mer ledig tid.

Vilket är något som 97 procent av de berörda medarbetarna uppger att de inte får.

– Nu har vi fått en bättre bild av hur vanligt förekommande det här är, och vissa uppgifter är alarmerande, säger Per Skoglund.

Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, påpekar att det i apotekspersonalens avtal står att rasten i vissa speciella fall kan ersättas med måltidsuppehåll.

– Men det gäller bara om något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse händer. Som att en i personalen blir sjuk och behöver gå hem. Och det betyder alltså inte att arbetsgivaren kan schemalägga en arbetstid utan raster, säger han.

Fotnot: Akademikerföreningen på Apoteket AB företräder fackförbundet Sveriges Farmaceuters medlemmar.

Personal hinner inte äta

I den enkät som Akademikerföreningen och Unionen har gjort bland medlemmarna har dessa också kunnat lämna kompletterande fritextsvar om hur de påverkas av sin nuvarande arbetssituation. Några av de mest förekommande svaren är:

* Tar en tugga mellan kunderna/äter på språng/kastar i sig maten.

* Trött fysiskt och psykiskt såväl på som utanför arbetet, påverkar privatlivet.

* Oro för felexpeditioner och patientsäkerhet på grund av stress, fokus, lågt blodsocker.

* Hungrig/hunger till följd av att man inte hinner äta.

* Oro för att drabbas av eller uttalade symptom på utbrändhet/utmattning till följd av arbetsförhållandena.

Skillnad på rast och paus

Paus
Ingår enligt arbetstidslagen i arbetstiden. Hur många och långa pauserna ska vara är inte specificerat i lagen. Men arbetsgivaren är skyldig se till att du har tillräckliga pauser för att hinna dricka vatten och gå på toaletten.

Rast
Enligt arbetstidslagen får du inte jobba mer än fem timmar i följd utan rast. Ingår vanligtvis inte i arbetstiden vilket betyder att du har rätt att lämna arbetsplatsen, exempelvis för att äta lunch.

Måltidsuppehåll
Ingår i arbetstiden, vilket betyder att du måste vara kvar på arbetsplatsen. Enligt arbetstidslagen får raster bytas ut mot måltidsuppehåll, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan oförutsägbar händelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö: 1 av 3 har övervägt att byta jobb

Många har så dålig arbetsmiljö att de har funderat på att byta jobb. När anställda påpekar brister i arbetsmiljön händer ibland ingenting. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Carolina Högling Publicerad 28 januari 2025, kl 11:28
Arbetsmiljöproblem. Till vänster en kvinna vid ett skrivbord med en bordsfläkt på, till höger märkpennor och hörselkåpor.
Arbetsmiljöproblem får anställda att överväga nya möjligheter: Tre av tio vill byta jobb. Det visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Fot: Leif R Jansson/TT/Claudio Bresciani/TT.

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.

Vad är Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM innebär att undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder för att minska eller ta bort risker, och utreda olyckor och ohälsa.