Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Systembolaget anklagas för tystnadskultur

Systembolagets huvudkontor har hamnat i blåsväder efter att anställda vittnat till SVT om missförhållanden. Maria Nilsson, ordförande i Systembolagets Unionenklubb medger att det finns problem på några avdelningar, men menar att arbetsmiljön är bra generellt.
Johanna Rovira Publicerad
Geir Olsen/NTB
Unionen varslar om strejk på Systembolaget. Konflikten gäller övertidsersättning för deltidsanställda och arbetstidsförkortning. Geir Olsen/NTB

Tystnadskultur och trakasserier är några av de anklagelser som anställda på Systembolaget vittnat om till Sveriges Television, SVT. Anställda har bland annat rapporterat att de inte vågar fråga chefer om de jobbar rätt, av risk för att bli utfrysta.

– Vi är rädda allihop för att säga vad vi tycker, säger en medarbetare anonymt till SVT.  

Hamnat i källaren

Konflikterna ska ha uppkommit på grund av omorganisationer och har enligt SVT pågått under tre år. De anställda som uttryckt sin åsikt hamnar i källaren menar en av de flertal personer som SVT kontaktat. Maria Nilsson, som är ordförande i Unionenklubben på Systembolaget upplever inte att det generellt finns en kultur att tysta obekväma anställd, men utesluter inte att det kan förekomma i organisationen.   

– Jag vill inte använda mig av ordet högt i tak, eftersom det används för ofta i sammanhang där det i själva verket är lågt i tak, men jag upplever att vi i stora slängar har ett klimat där alla kan säga vad man tycker och tänker och där det är tillåtet att ha en åsikt som är annorlunda, säger hon.

Visselblåsarkanal

Skulle man som anställd av någon anledning inte våga uttrycka en åsikt eller missnöje så finns det ett externt företag dit visselblåsare kan vända sig anonymt med tips på missförhållanden. Dessutom finns två etiska rådgivare inom Systembolaget, som man bolla etiska frågor med anonymt.

– Sedan får man inte glömma att den största visselblåsarkanalen faktiskt är att vända sig till facket. Man kan vända sig till mig eller någon annan i klubben, beroende på typen av problem. Men till oss kan man inte vända sig anonymt, för då får vi svårt att agera.

– Vi måste hitta ett sätt att fånga upp missnöje och dålig arbetsmiljö så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, för det är det ingen som vill, framförallt inte de av våra medlemmar som har en dålig arbetsmiljö och mår dåligt av det här. 

Okända uppgiftslämnare

Eftersom Maria Nilsson inte vet vilka individer som vänt sig till SVT, eller har en aning om huruvida de är medlemmar i Unionen eller inte, så kan hon inte svara på om de missnöjda använt sig av de gängse kanalerna eller inte. Hon medger dock att det finns avdelningar på Systembolagets huvudkontor där det förekommer arbetsmiljöproblem.

– Det är två avdelningar som har en otroligt dålig arbetsmiljö och där det finns missnöjda medlemmar som vänt sig till facket, men vi har nästan 500 chefer på Systembolaget så det skulle vara konstigt om det vore guld och gröna skogar överallt. Där det är så ska facket agera och stötta medlemmarna, oavsett roll.

– Överlag har vi en god arbetsmiljö och ett samverkansavtal som vi är jättestolta över. Vi jobbar otroligt mycket med samverkan och ledarskap och har en intensiv dialog med arbetsgivaren för att få bukt med de problem som finns, säger Maria Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.