Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
SAS-facken: Regeringen måste agera
Den svenska modellen är hotad när flygbolaget SAS lägger ut jobb på utländska bemanningsföretag. Det anser SAS-facken som nu kräver att regeringen agerar för att få det statligt ägda flygbolaget att tänka om.
Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som med stor sannolikhet inte kommer att komma tillbaka.
Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS på sammanlagt 400 miljoner kronor för att rädda jobb.
Nu kräver fackförbunden på flygbolaget att regeringen agerar. Under torsdagsmorgonen höll de en stor demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm.
– Vår förhoppning är att väcka politikerna när frågan ska diskuteras i riksdagen på fredag. Vi vill veta varför man ger skattepengar till ett företag som flyttar ut arbetstillfällen till Irland. Om man vill ha tillbaka sina skattepengar så måste man ha arbetstagare som betalar skatt här, säger kabinklubbens ordförande Viktoria Svensson.
"Otroligt mycket pengar som betalats ut"
Patrik Westerlund, ledamot i kabinfackets styrelse, är inne på samma linje.
– Det är otroligt mycket pengar som betalats ut från statligt håll. Det känns väldigt konstigt att de arbetstillfällen som regeringen skulle rädda nu hamnar någon annanstans, säger han.
Kollega har tidigare berättat om att SAS har startat två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Flygbolaget har också valt att teckna kollektivavtal med den danska fackföreningen FPU. Enligt kabinklubben har den inte några medlemmar på de två dotterbolag dit SAS valt att flytta arbetstillfällena. Kabinfacket är kritiskt mot arbetsgivarens agerande.
–Detta är påbörjat innan Coronapandemin men SAS använder det som en ursäkt för att påskynda projektet. Istället för att återanställa och rekrytera här i Sverige rekryterar man på Irland och i ett dotterbolag i Danmark. Detta är något som kommer att drabba alla anställda på SAS, inte i bara piloter och oss i kabin, säger Viktoria Svensson.
Läs mer: Facklig ilska mot bemanningsföretag
– Vi vill bolaget väl, men vi vill vara en del av bolaget och framtiden – och det är vi inte just nu.
Kräver att politiker agerar
Kan man kräva att politikerna ska gå in och agera i ett privat bolag?
– Det tycker jag absolut, svenska staten är en av de största ägarna. Vi har en socialdemokratisk ledd regering som månar om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen. Nu är den under hot i och med att SAS valt att teckna kollektivavtal rörande våra arbetstillfällen med en utländsk fackförening som inte ens har en medlem.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
