Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet blir bättre med åldern visar studier

Ju äldre du blir desto nöjdare blir du med jobbet. I två studier från Stockholms universitet beskriver arbetande pensionärer sina jobb som mer givande och mindre stressiga.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Äldre arbetande trivs bättre med sina jobb, visar två studier. Shutterstock.

Jobbet blir bättre med åldern. Det är resultatet från en enkät med 2 000 arbetande 60-plussare, samt en kvalitativ intervjustudie med arbetande pensionärer i åldrarna 64–75, som genomförts av forskare på SU.

Och den främsta anledningen till det är att arbetsvillkoren blir bättre. De medverkande i studierna beskrev att deras jobb blir mindre farliga, mindre obehagliga och mindre ansträngande. De upplevde även sina jobb som mer tillfredsställande.

– Det var många som använde ordet ”kul” för att beskriva jobbet. När man går in i detalj beskriver de jobbet som givande och meningsfullt. Det blir en plats där man kan åstadkomma saker och använda sin kunskap och erfarenhet till att bidra. Det är socialt, kollegialt och man tillhör något, säger Loretta Platts, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till detta. En av dem är, enligt Platts, vilka som medverkat i studierna; De som hatar sina jobb arbetar mest troligt inte längre än de behöver. Därför tror forskarna bakom studien att de som trivs med sina jobb vid 65, förmodligen även gjorde det vid 55.

Men det är inte hela förklaringen, för samtidigt visar studierna att de som fortsätter jobba även blir mer nöjda ju längre de jobbar.

– Det vi ser är att om man fortsätter jobba efter 60 upplever man att jobbet blir bättre. När vi följer folk, vartannat år, ser vi att de blir mer nöjda med jobbet och att särskilt den psykosociala delen av jobbet blir bättre. De flesta trivs med jobbet. De var väldigt mycket i nuet. Det handlade om inte om att de hoppades få någon belöning senare, utan det är här och nu som gäller, säger Loretta Platts.

Mer valfrihet i arbetslivet

Många arbetande i 60-årsåldern beskrev en bättre balans mellan arbete och fritid. En stor del hade anställningsformer som gör dem mer fria, vilket gör att jobbet inte upplevs som ett lika stort krav.

Äldre arbetstagare som är berättigade pension har också en ekonomisk trygghet. Det här gör att de i högre mån kan styra hur deras arbetssituation ser ut, hur många timmar de ska göra och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Loretta Platts säger att flera seniora arbetstagare berättat att de kunnat välja exempelvis vilka projekt eller kunder de vill arbeta med, vilka timmar på dagen de ska arbeta och vilka möten de är med på.

– Jobbet ändras lite när man går ner i tid på det sättet, du får en större möjlighet att välja vad du vill göra och det blir mer flexibelt. Man kommer in, man gör sitt och man går hem, säger Loretta Platts.

Läs mer:

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Hjärnfunktioner förbättras med stigande ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek