Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsala konsert och kongress säger upp personal

Trots att det äntligen börjar ljusna för eventbranschen lägger Uppsala konsert och kongress (UKK) ner hela sin teknikavdelning och säger upp sina musikproducenter. Lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in som ersättare. Fackklubben är skeptisk och menar att vd kör sitt eget race.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK Henrik Montgomery / TT

Det har stormat en hel del kring Uppsala konsert och kongress, UKK, ett kommunägt aktiebolag i Uppsala, också kallat Musikens hus. 2019 planerades en likartad omorganisation som den som nu är på gång, då dåvarande vd ville avveckla teknikavdelningen, men planerna stoppades.

– Nedläggningen stoppades för att det var ett dåligt genomtänkt förslag, liksom det nuvarande tycks vara eftersom vi inte fått svar på hur det ska fungera. Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK. 

Den här gången ser omorganisationen ut att gå igenom efter att samverkan mellan fack och arbetsgivae avslutats i oenighet. De berörda personerna blev informerade på måndagen och under tisdagen gick information ut till all personal och klubben höll därefter ett medlemsmöte.

– Det verkade komma som något av en chock för ledningen att beskedet ledde till dålig stämning bland de anställda. Det är 13 tjänster som försvinner, men alla i huset är berörda eftersom alla avdelningar får hjälp av teknikavdelningen, säger Victoria Lindgren. 

Scenteknikerna ska ersättas av en teknik- och planeringschef som ska hyra in personal utifrån vid behov. Eftersom det av brandsäkerhetsskäl krävs att tillsvidareanställd personal är på plats under konserterna, är det tänkt att lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in och fylla luckorna efter teknikerna.

"Kör sitt eget race"

Enligt Victoria Lindgren har klubbstyrelsen tillsammans 50 års erfarenhet av verksamheten på UKK, medan vd:n Henrik Lillsjö tillträdde sin tjänst mitt under pandemin, våren 2020. Under hela hans tid har konsertverksamheten legat nere på grund av restriktioner.

Enligt Jonas Carlsson, huvudskyddsombud på UKK och en av de tekniker som blivit varslad om uppsägning, har ledningen vägrat lyssna på klubbens argument utan kört över den fullständigt. 

– Vi vill samarbeta men det finns ingen som helst kompromissvilja hos arbetsgivaren, han kör sitt eget race. Vi har inte fått några svar på några av de frågor vi ställt. Arbetsgivaren kan inte redogöra för hur det ska bli bättre och billigare genom att lägga ner teknikavdelningen, vilka beräkningar som gjorts och hur vår kompetens har bedömts, säger Jonas Carlsson.

– Det här kommer att slå förfärligt illa ut för både personal och verksamhet. 

"Man behandlar inte människor så där"

Även folk utanför organisationen, med kopplingar till verksamheten, har reagerat på beslutet: 

”Situationen är provocerande på många sätt  man behandlar inte människor så där. Skattepengar rinner ut i sjön. Sveriges fjärde stad kan inte driva ett konserthus  det ställer till många problem för dem som vill/kan producera event.” skriver en av UKKs kunder. 

Det finns spekulationer om att nedläggningen av teknikavdelningen är ett sätt att få bort ”jobbiga” personer, exempelvis medlemmar i klubbstyrelsen? 
– Ja, det skulle kunna vara en logisk förklaring, men det är ingenting vi kan bevisa, säger Jonas Carlsson. 

En risk- och konsekvensanalys av omorganisationen och nedläggningen av teknikavdelningen ska göras. 

– Vi hoppas att riskbedömningen ska visa på så stora risker att planerna ändras, säger Victoria Lindgren. 

Kollega har under eftermiddagen sökt vd Henrik Lillsjö för en kommentar. Till Upsala Nya Tidning, UNT, svarar han så här via mejl:

"Bolagsledningen har under en längre tid fört dialog med styrelse och ägare. I maj i år beslutade styrelsen om ett större omställningsarbete varav den nu aktuella organisationsförändringen är en viktig del. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet som kan möta de krav och förväntningar som ställs på bolaget nu och i framtiden. Fokus i bolaget just nu är att skapa en bra process kring organisationsförändringen med största möjliga hänsyn tagen till bolagets medarbetare."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.