Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så motar du din jobbångest

Bara några dagar kvar av sommarsemestern med vetskapen om att det är ett år kvar till nästa? Eller kanske har du just börjat jobba igen? Då kan jobbångesten ha smugit sig på. Men det finns knep att mota den. Här ger tre av Unionens förtroendevalda sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock.
Känner du jobbångest efter semestern? Shutterstock.

Peter Schyllberg, ordförande i Unionens Evryklubb på TietoEvry, som har fem veckors sammanhängande semester och börjar jobba på måndag.

Har du haft eller har jobbångest?
– Ja, nu börjar den komma, även om den är mycket mindre nu än den har varit tidigare. För normalt under de sista 30 åren, när jag både haft mitt IT-jobb och varit fackligt aktiv, har jag alltid haft riktig jobbångest den här tiden på året. Då har den kommit redan när halva semestern har gått.

– Och tyvärr är det ju så på många företag i dag att ingen tar över ens jobb när man är borta. Men på senare år har jag ändå haft förmånen att kunna styra mycket av mitt jobb själv och nu vet jag vad jag ska göra framöver och känner mig ganska trygg i det jag ska göra i år. Så nu är det inte så farligt med jobbångesten.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Att man runt en månad innan semestern planerar så att man blir klar med sina grejer innan dess om det är möjligt. Det har jag vetat länge men ändå glömt bort. Men i år har jag gjort det och inte heller öppnat datorn under semestern, vilket har varit jättebra.

Har du fler råd?
– Att man ska vara snäll mot sig själv när man börjar jobba. Att man har en positiv egoism så att man tänker på sig själv och gör en sak i taget i stället för att dra igång för mycket på samma gång. För ingen tackar en ändå om man stressar och pressar sig själv tills man knäcker sig.

"Jag har inte haft någon ångest"

Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, som haft fyra veckors semester och började jobba i måndags.

Har du haft eller har jobbångest?
– Klart det var lite ”hoppsan, var det här semestern?” när jag började i måndags. Men jag har inte haft någon ångest. Jag har ändå ett roligt och omväxlande jobb och den här veckan är det inte heller så många möten och då kan man ju mer smyga igång jobbet.

– Men visst har jag haft jobbångest tidigare, när jag har haft lite längre semester och kanske också kommit tillbaka senare, när kollegorna redan varit på plats ett tag och det redan är full fart på jobbet. Då är man inte på samma våglängd och då har det varit lite jobbigt ibland.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Ett bra råd, som jag tyvärr ändå själv brukar glömma, är att man börjar semestern på en torsdag och kommer tillbaka på en torsdag.

Har du fler råd?
– Det beror ju på varför man har ångest. Om man känner det är jobbigt därför att det är ett helt år till nästa sommarsemester kanske man kan ta kommandot över den känslan genom att planera en kortare ledighet framöver om möjligt. Men om ångesten i stället beror på att man inte trivs på sitt jobb kan man ju också bestämma sig för att ta tag i det nu och planera för att göra något annat.

"Numera vet jag att det ordnar sig"

Dennis Frid, ordförande för Unionenklubben på Clas Ohlson i Insjön, som har haft tre veckors semester och nu är inne på sin andra arbetsvecka.

Har du haft eller har jobbångest?
– Nej i år har jag helt kunnat kopplat bort jobbet. Men visst har jag haft det förut. På min avdelning har det varit så hektiskt så att man inte har fått undan allt innan semestern och sedan har man också varit relativt ensam när man kommit tillbaka.

– Men i år fick jag undan allt och sedan har det också varit väldigt lugnt sedan jag kom tillbaka. Det beror också på att jag jobbar i en tätt sammansvetsad grupp nu, där vi alla är prestigelösa och hjälper varandra. Då kan man slappna av mer.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Det handlar nog både om hur man går in i semestern, hur det såg ut då och vilka planerna är framåt. Men en sak jag tror kan vara bra är att, som jag, ha en kortare sommarsemester och i stället flera kortare ledigheter inplanerade under hösten och vintern.

Har du fler råd?
–  Ja, jag tror att det handlar mycket om ens eget förhållningssätt. Att man behöver få ett lugn genom att intala sig själv att man bara behöver göra så mycket som man hinner varje dag utan stress. Själv kände jag förr alltid en stark ångest inför att komma tillbaka till en proppfull mejlkorg som jag visste skulle ta flera dagar att gå igenom. Men numera vet jag ju att det ordnar sig, att jag snart kommer i kapp med den, och då behöver jag inte bli stressad av det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.