Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen larmar om arbetsmiljön i Brynäs

Det är stora brister i arbetsmiljön i Brynäs IF. Nu vädjar Unionen till ishockeyföreningens nya styrelse att ta tag i problemen.
– Det är skrämmande hur personalen mår, säger Unionens ombudsman Annelie Giselson.
Oscar Broström Publicerad
Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.
Det är problem med arbetsmiljön i ishockeyföreningen Brynäs IF. Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.

Unionens medlemmar i Brynäs IF mår dåligt. Det uppenbarade sig tydligt när Annelie Giselson, ombudsman på fackförbundet, beställde en OSA-enkät – som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö – från medarbetarna i Brynäs.

I veckan har även SvenskaFans.com rapporterat om att källor inom föreningen vittnar om tystandskultur, bristande kommunikation mellan arbetsgivare och personal och en ansträngd arbetssituation.

– Man pratar om varandra och inte med varandra. De har ingen kommunikation och det är knappt att de anställda får någon information. Ibland får de läsa om den i tidningen, säger Annelie Giselson till Kollega.

Turbulens i Brynäs

Den senaste tiden i Brynäs har varit turbulent. Bland annat har flera styrelsemedlemmar och personer i chefsposition lämnat sina uppdrag, något det skrivits mycket om i både lokaltidning och rikspress. Men den dåliga arbetsmiljön uppstod inte under våren.

– Det kommer från långt tillbaka i tiden. Jag tycker att det är styrelsens ansvar och det står jag för. Jag vill inte lägga ansvaret på varken klubbdirektör, sportchef eller tränare – det är styrelsens ansvar, säger Giselson.

– Jag har frågat styrelsen varför man inte har kontaktat oss tidigare och då har de sagt att de inte vetat att man kan.

Ny styrelse ska utses

Under tisdagskvällen håller Brynäs IF årsmöte. Sedan tidigare står det klart att föreningen kommer att få en ny styrelse. I en tv-debatt med Gefle Dagblad/Arbetarbladet säger de två kandidaterna till ordförandeposten att de bägge vill arbeta för att förbättra arbetsmiljön.

Unionens ombudsman hoppas också att så blir fallet.

– Jag önskar att man får en bra relation och att Unionen och Brynäs styrelse kan jobba sida vid sida med det här. Jag hoppas också att de tar in personalen mer i det här, det är ändå de som gör jobbet.

Unionen har runt 25 medlemmar på ishockeyföreningens kansli, samt ett flertal spelare. Kollega har sökt Brynäs tidigare styrelseordförande för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.