kollega.se logotyp
Sök
Lön

Facktopparna – så mycket tjänar de

Facktopparna drar in storlöner. En ny genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna
Martin Linder (Unionen, Therese Svanström (TCO) och Andreas Miller (Ledarna) ligger högt upp på listan över facktopparnas löner. Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna

Från ett arvode på 1 666 kronor i botten, till en jättelön på 151 500 kronor i månaden i toppen. Lönerna skiljer sig åt ordentligt på listan – som Arbetsvärlden tagit fram – över vad facktopparna får för ersättning för sina uppdrag.

Överst på listan, med 151 500 kr i månaden och 95 000 medlemmar, är ordförande för chefernas fackförbund, Ledarnas Andreas Miller.

Efter honom kommer Göran Arrius (Saco, 709 391 medlemmar) och Sofia Rydgren Stale (Läkarförbundet, 55 501 medlemmar), som båda två tjänar runt 136 000 kronor i månaden.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är på plats nummer 6 i listan med en inkomst på 113 000 kronor. Unionen är det enskilt största fackförbundet med runt 700 000 medlemmar.

Paraplyorganisationen TCO har flest medlemmar under sig, 1 454 677 medlemmar. Ordförande för TCO, Therese Svanström, är 4:a på listan med en ersättning på 130 800 kronor.

LO-toppen Susanna Gideonsson är på plats 8 och tjänar 112 294 kronor. LO har 1 432 926 medlemmar.

Lägre löner än i näringslivet

Lönerna för cheferna, åtminstone på toppen av listan, är höga. Samtidigt menar Jesper Roine, som forskar på inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, att facktopparnas löner är betydligt lägre än chefer inom näringslivet.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Arbetsvärlden har försökt få ut löner till arbetsgivarorganisationerna, men de har valt att inte lämna ut löneuppgifter.

Kollega har tittat i Unionens årsredovisning och hittar där att ordförande Martin Linder inte är den med högst arvoden i förbundet. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 betalade förbundet ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor till Martin Linder i lön, ersättningar, pensionsavsättningar och sociala avgifter. Kanslichefen Per-Erik Djärfs motsvarande siffra är 3,2 miljoner kronor.

Facktopparnas löner 2020 – Topp 20

1. Andreas Miller, Ledarna, 151 500 kr i månaden (antal medlemmar: 95 000)

2. Göran Arrius, Saco, 136 800 (709 391)

3. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundet, 136 063 (55 501)

4. Therese Svanström, TCO, 130 800 (1 454 677)

5. Matz Nilsson, Skolledarna, 115 308 (7 455)

6. Martin Linder, Unionen, 113 000 (700 000)

6. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, 113 000 (234 000)

7. Susanna Gideonsson, LO, 112 294 (1 432 926)

8. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, 110 361 (74 509)

9. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, 108 006 (32 500)

10. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, 106 576 (89 553)

11. Veronica Magnusson, Vision, 105 060 (200 000)

12. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, 103 569 (114 000)

13. Britta Lejon, ST, 99 300 (95 000)

14. Lena Nitz, Polisförbundet, 96 299 (21 000)

15. Anders Wahlberg, Psykologförbundet, 94 671 (11 961)

16. Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, 94 000 (12 608)

17. Marie Nilsson, IF Metall, 88 917 (304 735)

18. Linda Palmetzhofer, Handels, 86 690 (159 921)

19. Valle Karlsson, Seko, 85 313 (102 589)

20. Main Ackholt, ordförande HRF, 85 071 kr/mån (antal medlemmar: 28 817)

Källa: Arbetsvärlden

Arbetsvärlden har samlat in inkomstuppgifter från förbunden och gjort stickprov mot Skatteverket. Inkomstsiffrorna är angivna som kronor/månad. Inkomsten gäller ordförandeuppdraget exklusive eventuella sidoinkomster.

Fotnot: Arbetsvärlden har även tillfrågat men ej fått svar från Musikerförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Sveriges Veterinärförbund lämnar inte ut löneuppgifter för anställda eller förtroendevalda. Statistik över antal medlemmar har hämtats från fackförbund.nu och är daterad 31/12/2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Läs även