Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Facktopparna – så mycket tjänar de

Facktopparna drar in storlöner. En ny genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna
Martin Linder (Unionen, Therese Svanström (TCO) och Andreas Miller (Ledarna) ligger högt upp på listan över facktopparnas löner. Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna

Från ett arvode på 1 666 kronor i botten, till en jättelön på 151 500 kronor i månaden i toppen. Lönerna skiljer sig åt ordentligt på listan – som Arbetsvärlden tagit fram – över vad facktopparna får för ersättning för sina uppdrag.

Överst på listan, med 151 500 kr i månaden och 95 000 medlemmar, är ordförande för chefernas fackförbund, Ledarnas Andreas Miller.

Efter honom kommer Göran Arrius (Saco, 709 391 medlemmar) och Sofia Rydgren Stale (Läkarförbundet, 55 501 medlemmar), som båda två tjänar runt 136 000 kronor i månaden.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är på plats nummer 6 i listan med en inkomst på 113 000 kronor. Unionen är det enskilt största fackförbundet med runt 700 000 medlemmar.

Paraplyorganisationen TCO har flest medlemmar under sig, 1 454 677 medlemmar. Ordförande för TCO, Therese Svanström, är 4:a på listan med en ersättning på 130 800 kronor.

LO-toppen Susanna Gideonsson är på plats 8 och tjänar 112 294 kronor. LO har 1 432 926 medlemmar.

Lägre löner än i näringslivet

Lönerna för cheferna, åtminstone på toppen av listan, är höga. Samtidigt menar Jesper Roine, som forskar på inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, att facktopparnas löner är betydligt lägre än chefer inom näringslivet.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Arbetsvärlden har försökt få ut löner till arbetsgivarorganisationerna, men de har valt att inte lämna ut löneuppgifter.

Kollega har tittat i Unionens årsredovisning och hittar där att ordförande Martin Linder inte är den med högst arvoden i förbundet. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 betalade förbundet ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor till Martin Linder i lön, ersättningar, pensionsavsättningar och sociala avgifter. Kanslichefen Per-Erik Djärfs motsvarande siffra är 3,2 miljoner kronor.

Facktopparnas löner 2020 – Topp 20

1. Andreas Miller, Ledarna, 151 500 kr i månaden (antal medlemmar: 95 000)

2. Göran Arrius, Saco, 136 800 (709 391)

3. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundet, 136 063 (55 501)

4. Therese Svanström, TCO, 130 800 (1 454 677)

5. Matz Nilsson, Skolledarna, 115 308 (7 455)

6. Martin Linder, Unionen, 113 000 (700 000)

6. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, 113 000 (234 000)

7. Susanna Gideonsson, LO, 112 294 (1 432 926)

8. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, 110 361 (74 509)

9. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, 108 006 (32 500)

10. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, 106 576 (89 553)

11. Veronica Magnusson, Vision, 105 060 (200 000)

12. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, 103 569 (114 000)

13. Britta Lejon, ST, 99 300 (95 000)

14. Lena Nitz, Polisförbundet, 96 299 (21 000)

15. Anders Wahlberg, Psykologförbundet, 94 671 (11 961)

16. Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, 94 000 (12 608)

17. Marie Nilsson, IF Metall, 88 917 (304 735)

18. Linda Palmetzhofer, Handels, 86 690 (159 921)

19. Valle Karlsson, Seko, 85 313 (102 589)

20. Main Ackholt, ordförande HRF, 85 071 kr/mån (antal medlemmar: 28 817)

Källa: Arbetsvärlden

Arbetsvärlden har samlat in inkomstuppgifter från förbunden och gjort stickprov mot Skatteverket. Inkomstsiffrorna är angivna som kronor/månad. Inkomsten gäller ordförandeuppdraget exklusive eventuella sidoinkomster.

Fotnot: Arbetsvärlden har även tillfrågat men ej fått svar från Musikerförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Sveriges Veterinärförbund lämnar inte ut löneuppgifter för anställda eller förtroendevalda. Statistik över antal medlemmar har hämtats från fackförbund.nu och är daterad 31/12/2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.