kollega.se logotyp
Sök
Lön

Facktopparna – så mycket tjänar de

Facktopparna drar in storlöner. En ny genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna
Martin Linder (Unionen, Therese Svanström (TCO) och Andreas Miller (Ledarna) ligger högt upp på listan över facktopparnas löner. Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna

Från ett arvode på 1 666 kronor i botten, till en jättelön på 151 500 kronor i månaden i toppen. Lönerna skiljer sig åt ordentligt på listan – som Arbetsvärlden tagit fram – över vad facktopparna får för ersättning för sina uppdrag.

Överst på listan, med 151 500 kr i månaden och 95 000 medlemmar, är ordförande för chefernas fackförbund, Ledarnas Andreas Miller.

Efter honom kommer Göran Arrius (Saco, 709 391 medlemmar) och Sofia Rydgren Stale (Läkarförbundet, 55 501 medlemmar), som båda två tjänar runt 136 000 kronor i månaden.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är på plats nummer 6 i listan med en inkomst på 113 000 kronor. Unionen är det enskilt största fackförbundet med runt 700 000 medlemmar.

Paraplyorganisationen TCO har flest medlemmar under sig, 1 454 677 medlemmar. Ordförande för TCO, Therese Svanström, är 4:a på listan med en ersättning på 130 800 kronor.

LO-toppen Susanna Gideonsson är på plats 8 och tjänar 112 294 kronor. LO har 1 432 926 medlemmar.

Lägre löner än i näringslivet

Lönerna för cheferna, åtminstone på toppen av listan, är höga. Samtidigt menar Jesper Roine, som forskar på inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, att facktopparnas löner är betydligt lägre än chefer inom näringslivet.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Arbetsvärlden har försökt få ut löner till arbetsgivarorganisationerna, men de har valt att inte lämna ut löneuppgifter.

Kollega har tittat i Unionens årsredovisning och hittar där att ordförande Martin Linder inte är den med högst arvoden i förbundet. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 betalade förbundet ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor till Martin Linder i lön, ersättningar, pensionsavsättningar och sociala avgifter. Kanslichefen Per-Erik Djärfs motsvarande siffra är 3,2 miljoner kronor.

Facktopparnas löner 2020 – Topp 20

1. Andreas Miller, Ledarna, 151 500 kr i månaden (antal medlemmar: 95 000)

2. Göran Arrius, Saco, 136 800 (709 391)

3. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundet, 136 063 (55 501)

4. Therese Svanström, TCO, 130 800 (1 454 677)

5. Matz Nilsson, Skolledarna, 115 308 (7 455)

6. Martin Linder, Unionen, 113 000 (700 000)

6. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, 113 000 (234 000)

7. Susanna Gideonsson, LO, 112 294 (1 432 926)

8. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, 110 361 (74 509)

9. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, 108 006 (32 500)

10. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, 106 576 (89 553)

11. Veronica Magnusson, Vision, 105 060 (200 000)

12. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, 103 569 (114 000)

13. Britta Lejon, ST, 99 300 (95 000)

14. Lena Nitz, Polisförbundet, 96 299 (21 000)

15. Anders Wahlberg, Psykologförbundet, 94 671 (11 961)

16. Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, 94 000 (12 608)

17. Marie Nilsson, IF Metall, 88 917 (304 735)

18. Linda Palmetzhofer, Handels, 86 690 (159 921)

19. Valle Karlsson, Seko, 85 313 (102 589)

20. Main Ackholt, ordförande HRF, 85 071 kr/mån (antal medlemmar: 28 817)

Källa: Arbetsvärlden

Arbetsvärlden har samlat in inkomstuppgifter från förbunden och gjort stickprov mot Skatteverket. Inkomstsiffrorna är angivna som kronor/månad. Inkomsten gäller ordförandeuppdraget exklusive eventuella sidoinkomster.

Fotnot: Arbetsvärlden har även tillfrågat men ej fått svar från Musikerförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Sveriges Veterinärförbund lämnar inte ut löneuppgifter för anställda eller förtroendevalda. Statistik över antal medlemmar har hämtats från fackförbund.nu och är daterad 31/12/2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.

Läs även