Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

40 000 fler jobb för tjänstemän under pandemin

Det har blivit 100 000 färre arbetarjobb under pandemin. Samtidigt har tjänstemannajobben ökat med 40 000. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, där de spår 4,2 procent tillväxt i år.
Oscar Broström Publicerad
Jessica Gow/TT
Tjänstemannasektorn har vuxit, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Jessica Gow/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot många branscher på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg från 6,8 procent 2019 till 8,3 procent 2020, enligt SCB:s siffror, och antalet långtidsarbetslösa har slagit rekord.

Men samtidigt som många jobb försvunnit växer tjänstemannasektorn. Det slår Unionen fast i sin nya konjunkturprognos för 2021.

– Trots att jobben totalt sett blev färre under 2020 blev tjänstemannajobben fler, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Jobb med hög utbildning

Antal arbetarjobb minskade under 2020 med 100 000. Däremot ökade tjänstemannajobben med 40 000.

Och det är yrken som kräver hög utbildning som ligger bakom ökningen. IT- och telekombranschen står för många av de nya jobben för tjänstemän. Det gör också omvandlingen inom handeln, där det krävs kompetens för att utveckla e-tjänster.

Läs mer: Tjänstemän får nya jobb trots krisen

– Det är de yrken som kräver högre utbildning som har vuxit. Så såg det ut även innan coronakrisen och den trenden har överlevt, säger Lundahl.

– Den här krisen har gett ökad fart åt strukturomvandlingen och jag tror att en del förändrade beteenden kommer att finnas kvar. Av de 100 000 arbetarjobb som försvann kommer en del att komma tillbaka, till exempel inom hotell- och restaurang när restriktionerna släpps, men jag tror att många andra jobb som försvann inte kommer komma tillbaka, till exempel inom handeln.

”Sverige har klarat krisen bättre än de flesta”

Förra året krympte svensk ekonomi med 3 procent. Det ansågs då vara en mindre tillbakagång än vad många befarat. Nu spår Unionen att Sverige kommer att få en tillväxt på 4,2 procent för 2021.

– Det är en rätt stark tillväxtsiffra. Vi trodde att Sveriges ekonomi skulle krympa kraftigare under 2020 än vad som till slut blev fallet. Det här gör att vi redan nu i mars, enligt preliminära BNP-siffror, är tillbaka på samma nivå som när krisen började. Återhämtningen har gått ganska snabbt. Från det läget ser vi en snabb ökad tillväxt i år och även nästa år. Sverige har ekonomiskt klarat den här krisen bättre än de flesta länder, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.