Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare kan kräva vaccinering när du söker jobb

Den som vägrar vaccin kan ratas vid jobbrekryteringar. Arbetsgivarsidan ser inget juridiskt hinder för att kräva vaccinering när du söker nytt jobb. Men facket varnar för att ovaccinerade riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Söker du nytt jobb? Tänk på att en arbetsgivare har rätt att kräva att du är vaccinerad. Fredrik Sandberg/TT

För att bli aktuell för en anställning hos oss krävs att du är vaccinerad mot covid-19.

Så kan det komma att stå i platsannonser framöver. Men får en arbetsgivare verkligen kräva att en medarbetare är vaccinerad?

Enligt Unionen råder inget tvivel när det gäller personer som redan har en anställning.

– Det är väldigt svårt för en arbetsgivare att säga upp en person som vägrar vaccinera sig. De kan alltså inte sätta vaccinet som ett villkor för fortsatt anställning, säger Susanna Kjällström, jurist på Unionen. 

Däremot kan arbetsgivare i vissa fall, till exempel inom vården, ha rätt att omplacera anställda som inte vaccinerar sig. Enligt Unionen skulle det inte leda till uppsägning om den anställde i dessa fall tackar nej till en omplacering.

Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega har det dock betydelse hur stora risker man utsätter andra för genom att inte vaccinera sig.

– Om en kontorsanställd tackar nej till en omplacering skulle det förmodligen inte vara grund för uppsägning men däremot om det rörde vårdpersonal, konstaterar Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega.

Svagare skydd vid rekrytering

Men hur är det då i samband med rekryteringar? Klart är i alla fall att skyddet för en person som söker jobb är betydligt svagare än för en arbetstagare.

– Det råder fri anställningsrätt i det här landet och en arbetsgivare har rätt att välja vem man vill anställa så länge det inte strider mot diskrimineringslagen, säger Susanna Kjällström.

Lars Bäckström kan inte se något formellt hinder varken för att kräva vaccination eller att sätta ut det i en platsannons.

– Eventuellt skulle de som är känsliga för vaccin, av medicinska skäl kunna hävda indirekt diskriminering av personer med funktionshinder. Så på en direkt fråga från ett medlemsföretag skulle jag rekommendera att inte skriva det i annonsen, säger han.

Enligt en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten vill 10 procent av den vuxna befolkningen inte vaccinera sig, 22 procent tvekar. Ett scenario där arbetsgivare kräver vaccin vid nyrekryteringar skulle kunna ge betydande effekter på arbetsmarknaden, tror Susanna Kjällström.

– Om vi tillåter arbetsgivare att ställa den här typen av krav riskerar vi att få ett samhälle där dessa personer inte kan försörja sig. Vi riskerar också en stagnation på arbetsmarknaden eftersom att de som inte vill vaccinera sig aldrig någonsin kommer att söka ett nytt arbete, säger hon.

Det är ett resonemang som Lars Bäckström inte håller med om. Han anser att riskerna man utsätter andra för måste vägas in.

– Om man vägrar vaccinera sig utan något bra skäl får man kanske ta konsekvenserna. Man utsätter sina medmänniskor för risker och ingen kan göra precis som de vill, säger Lars Bäckström.

Kan bli aktuellt i handeln och flygbranschen

Eftersom vaccinationerna av personer i yrkesför ålder ännu inte har inletts har inga rättsfall hunnit prövas juridiskt. Såväl Almega som Unionen vill avvakta en domstolsprövning innan man tar ställning till hur de kommer att agera utifall en arbetsgivare skulle ställa vaccinationskrav i samband med en rekrytering.

Frågan har än så länge varken varit aktuell hos facket eller hos arbetsgivarna och man har därför inte slagit fast någon officiell linje. Men på Almega förväntar man sig att medlemsföretag i vissa branscher – som exempelvis inom vård, handel och flyg – kan komma att kräva vaccinering vid anställningar i framtiden.

– Jag kan tänka mig det på områden där personalen är i närkontakt med andra människor. Om det exempelvis skulle uppstå smitta på en flygresa som går att härleda till en kabinanställd som vägrat vaccinera sig blir det inte så kul för det för flygbolaget, säger Lars Bäckström.

Han anser att praxis kring drogtester är en lämplig utgångspunkt för en diskussion om hur man ska förhålla sig till vaccinationer.

– Kanske kan man inte kan jämföra dem rakt av men det finns många paralleller. I dag finns inget hinder för att kräva ett drogtest inför en anställning, förutsatt att man inte diskriminerar någon genom att till exempel bara gör det på dem med utländsk härkomst.

Arbetsdomstolen har utarbetat en modell kring drogtester i arbetslivet där arbetstagarens och arbetsgivarens intressen vägs mot varandra. Men den modellen är inte direkt applicerbar på vaccinationsfrågan, menar Susanna Kjällström.

– En vaccinering är ett mer långtgående ingrepp i den kroppsliga integriteten än till exempel att lämna ett blod- eller urinprov, säger hon.

Foto: Unionen och Almega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen