Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2025, kl 07:48
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Vid midnatt den 5 september förra året inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person lämnade fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera med hänvisning till att det är en pågående rättstvist.