Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronavaccinering på jobbet väcker farhågor

Fack och arbetsgivare vill öppna för coronavaccinering på jobbet. På det viset skulle man kunna vaccinera sig utan att ta ledig, samtidigt som smittspridningen minskar, anser de. På stålföretaget SSAB ser man dock flera problem.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT
Är det en bra idé att vaccinera anställda på deras arbetsplatser? Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT

Det är PTK, där Unionen ingår, som tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och regionerna att låta vaccinering ske på eller nära arbetsplatserna.

– Risken är ju annars om det är krångligt att man helt enkelt struntar i att vaccinera sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Sveriges Radio Ekot.

Budskapet är alltså att det är viktigt att vaccinera sig. På det här viset skulle både krånglet och trängseln på sjukvårdsinrättningar samt kommunala färdmedel minska. De anställda skulle också slippa ta ledigt och riskera löneavdrag.

Men att låta exempelvis företagshälsan sköta vaccineringen av de anställda skulle inte vara helt okomplicerat.

Det tror Anna Östlund, kommunikationsansvarig på SSAB i Borlänge. Här jobbar cirka 1 600 personer, varav omkring 500 är tjänstemän. Medan de som behövs i produktionen är på plats som vanligt har de flesta av tjänstemännen arbetat hemma i nästan ett års tid.

– För dem som bor i Borlänge skulle det nog kunna vara bra. Men vi har väldigt många anställda som pendlar in till jobbet och bor i andra kommuner. För dem skulle det antagligen vara lättare att boka in sig för vaccination på sina vårdcentraler.

Frågan har diskuterats i SSAB Borlänges ledningsgrupp, men i första hand avvaktar man myndigheternas beslut.

– Skulle det bli aktuellt måste vi fundera på om det skulle vara praktiskt genomförbart, om resurserna finns för att det ska fungera, säger Anna Östlund som anser att det finns en mängd frågor som först måste besvaras.

– Saker är sällan så enkla som man tror. Företagshälsan är ju inte samma sak som den offentliga vården. Hur säkerställer man registrering av dem som vaccineras och dokumentationen? Och ska företaget låta vaccinera alla anställda oavsett var de bor? Eller bara de som bor i Borlänge eller i regionen?

Foto på Anna Östlund: Hasse Eriksson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok