Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Så överklagar du beslut från Försäkringskassan
Tycker du att Försäkringskassan eller a-kassan har gjort fel i ditt ärende finns möjlighet till upprättelse. Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmar att få ut 17 miljoner kronor i överklagade beslut om arbetsskador, livränta och a-kassa.
Det händer att medlemmar får besked om återbetalningskrav på hundratusentals kronor från Försäkringskassan. Att ha kontakt med myndigheter kan vara både snårigt och svårt. Men det finns hjälp att få om du inte är nöjd med det beslut som har fattats.
Omprövning
I första hand kan du begära att Försäkringskassan och din arbetslöshetskassa själva omprövar beslutet du inte är nöjd med. Då tittar de igenom allt tidigare underlag och om det har kommit in något nytt som kan påverka. I de flesta fall behöver man begära omprövning senast två månader från dagen man fått beslutet, i enstaka fall kan det vara kortare, det står i beslutet vilken tidsfrist som gäller.
Läs mer: Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan
Gå till domstol
Om du är missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga ärendet till Förvaltningsrätten. Du kan få hjälp av Unionen både i samband med en omprövning och om det uppstår en tvist kring beslutet myndigheten fattar om arbetsskador och a-kassa.
Vem har rätt till hjälp?
För att du ska kunna få hjälp från förbundets jurister krävs att du varit medlem i Unionen i minst tre månader när tvisten uppkommer, annars har du enbart rätt till rådgivning. Om du uppfyller kraven kan du, efter en prövning, få hjälp med ett juridiskt ombud som inte kostar någonting, förutom din medlemsavgift. Det spelar inte heller någon roll vilken a-kassa du är med i utan det är ditt medlemskap i Unionens som avgör rätten till hjälp eller inte.
Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan
Miljoner till medlemmarna
Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmarna att få sammanlagt 17 miljoner kronor i ersättning för överklagade beslut mot myndigheterna. Bland arbetsskadeärendena var det vanligast med tvister om livränta. Men den vanligaste ärendetypen år 2020 gällde a-kasseersättning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
