Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så överklagar du beslut från Försäkringskassan

Tycker du att Försäkringskassan eller a-kassan har gjort fel i ditt ärende finns möjlighet till upprättelse. Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmar att få ut 17 miljoner kronor i överklagade beslut om arbetsskador, livränta och a-kassa.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson / TT, Shutterstock
Är du medlem i Unionen kan du få hjälp att överklaga beslut som gäller arbetsskada, livränta och a-kassa. Christine Olsson / TT, Shutterstock

Det händer att medlemmar får besked om återbetalningskrav på hundratusentals kronor från Försäkringskassan. Att ha kontakt med myndigheter kan vara både snårigt och svårt. Men det finns hjälp att få om du inte är nöjd med det beslut som har fattats.

Omprövning

I första hand kan du begära att Försäkringskassan och din arbetslöshetskassa själva omprövar beslutet du inte är nöjd med. Då tittar de igenom allt tidigare underlag och om det har kommit in något nytt som kan påverka. I de flesta fall behöver man begära omprövning senast två månader från dagen man fått beslutet, i enstaka fall kan det vara kortare, det står i beslutet vilken tidsfrist som gäller.

Läs mer: Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan

Gå till domstol

Om du är missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga ärendet till Förvaltningsrätten. Du kan få hjälp av Unionen både i samband med en omprövning och om det uppstår en tvist kring beslutet myndigheten fattar om arbetsskador och a-kassa.

Vem har rätt till hjälp?

För att du ska kunna få hjälp från förbundets jurister krävs att du varit medlem i Unionen i minst tre månader när tvisten uppkommer, annars har du enbart rätt till rådgivning. Om du uppfyller kraven kan du, efter en prövning, få hjälp med ett juridiskt ombud som inte kostar någonting, förutom din medlemsavgift. Det spelar inte heller någon roll vilken a-kassa du är med i utan det är ditt medlemskap i Unionens som avgör rätten till hjälp eller inte. 

Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan

Miljoner till medlemmarna

Förra året hjälpte Unionens jurister medlemmarna att få sammanlagt 17 miljoner kronor i ersättning för överklagade beslut mot myndigheterna. Bland arbetsskadeärendena var det vanligast med tvister om livränta. Men den vanligaste ärendetypen år 2020 gällde a-kasseersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.