När företaget började gå knackigt under coronapandemin ville arbetsgivaren halvera lönen för säljaren. När han inte gick med på det avskedades han. Nu stämmer Unionen medicinföretaget.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Eftersom Asien ligger flera timmar före Sverige tidsmässigt var det enklast för säljaren och arbetsgivaren att han jobbade hemma. Colourbox
Säljaren sålde in bolagets produkter på den kinesiska marknaden. Eftersom Asien ligger flera timmar före Sverige tidsmässigt var det enklast för både honom och arbetsgivaren, Gynius Plus, att han jobbade hemifrån. Nio på morgonen i Kina motsvarar exempelvis klockan två på natten i Sverige.
Arbetet flöt på bra fram till början av förra året då coronapandemin startade. Bolaget fick det tufft på den kinesiska marknaden och i augusti ringde företagets vd upp säljaren och ville halvera hans lön. Vd:n ansåg också att säljaren misskött sitt arbete genom att inte vara på kontoret, trots att det var något de kommit överens om när anställningen började.
När säljaren vägrade att halvera sin lön uteblev lönen helt efter sommaren. Han kontaktade då Unionen som framställde ett lönekrav på företaget. Men efter två månader kom ett avskedsbrev från arbetsgivaren, där grunden var olovlig frånvaro.
Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 120 000 kronor i tingsrätten och kräver också att mannens anställning ska fortlöpa tills ärendet är avgjort.
Kollega har sökt företaget för en kommentar utan resultat.
För att lönesänkning ska vara möjligt krävs att arbetsgivaren har stöd av kollektivavtal eller om avtal saknas, en överenskommelse med varje anställd.
Detta eftersom man i anställningsavtalet har fastställt vilken lön den anställde ska få för utfört arbete. Den överenskommelsen kan normalt inte brytas utan att båda parter är överens. En arbetsgivare kan alltså inte ensidigt sänka en anställds lön utan att den anställde går med på det.
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
Viktor Anesäter Foto: Unionen
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.