Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken på Volvo räddade hundratals jobb i Skövde

Hundratals jobb var hotade vid Volvos motorfabrik i Skövde nu när Volvo satsar på elbilar. Men facken gick samman och lyckades övertyga företagsledningen att tillverka elmotorer vid anläggningen.
Johanna Rovira Publicerad
Adam Ihse / TT
Facken (bl.a. Unionen och IF Metall) på Volvo kämpade för - och lyckades - rädda hundratals jobb på motorfabriken i Skövde. Adam Ihse / TT

Volvo satsar stort på elbilar och om fyra år ska alla nya Volvobilar ha elmotor. Av det skälet såg framtiden dyster ut för motorfabriken i Skövde, som från årsskiftet är ett helägt dotterbolag till Volvo och som tillverkar förbränningsmotorer.

Läs mer: Många får gå när Volvo rullar vidare

– Framtiden för förbränningsmotorer ser ju inte jätteljus ut. Många arbetstillfällen var hotade i förlängningen, säger Joakim Dahlin, ordförande på Unionenklubben på Powertrain engineering Sweden AB, som dotterbolaget heter numer.

Företagsledningen var ursprungligen uttalat negativ till en framtida tillverkning av elmotorer i Skövde. Men facken på företaget mobiliserade och fick med gemensamma krafter ledningen att komma på bättre tankar. I stället för en framtida nedskärning fick de anställda strax före jul beskedet att fabriken skulle få börja först montera, men senare även tillverka, elmotorer.

Läs mer: Facket kritiskt till Volvos varsel

– Ordföranden för Metalls koncernfack, Glenn Bergström, har varit väldigt drivande och jobbat stenhårt för Skövdes räkning, men det är inte så att vi andra suttit på läktaren och tittat på. Vi har tillsammans med de andra facken satt in stötar på olika fronter med Glenn som general, säger Joakim Dahlin.

Volvo cars satsar 700 miljoner på att börja tillverka elmotorer i Skövde. I dag tillverkas cirka 450 000 förbränningsmotorer i Skövde och tanken är att man ska börja tillverka elmotorer parallellt med förbränningsmotorerna om några år. År 2025 ska hälften av alla nya Volvo vara elbilar, resten ska vara hybrider (det vill säga ha både förbränningsmotor och elmotor).

Läs mer: Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

– En bidragande orsak till beslutet att lägga elmotortillverkningen här är också det el-labb vi har här i Skövde. Det har hjälpt oss mycket i processen att visa att vi har kompetensen för att tillverka elmotorer, säger Joakim Dahlin.

Testlabbet i Skövde

I det produktionstekniska laboratoriet på mötesplatsen Assar Industrial Innovation Arena i Skövde, genomförs simuleringar i syfte att förbereda en produktion för drivlinesystem till elfordon. Projektet finansieras av Vinnova och partners är bland andra Volvo lastvagnar och Volvo personvagnar/cars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.