Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lågfrekvent buller påverkar hälsa och effektivitet

Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.
Joachim Stokstad Publicerad
Shutterstock
Högt oljud kan göra oss tokiga, medan dovt, molande oljud påverkar oss utan att vi märker det. Shutterstock

Borrmaskinen på andra sidan kontorsväggen maler på och det är på gränsen till outhärdligt – det är under alla omständigheter väldigt svårt att koncentrera sig.

Denna situation har nog de flesta av oss upplevt, inget konstigt alls. Mer förvånande är kanske att buller som är så lågfrekvent – 20–200 hertz (Hz) – att våra öron knappt kan förnimma det, eller att vi knappt noterar det, kan ha samma effekt.

Det visade Johanna Bengtsson Ryberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket, i sin doktorsavhandling 2003. Enligt den störs vi mer än vi tror av de ljud vi knappt tänker på. Det kallas lågfrekvent buller, LFB, och kommer exempelvis från fläkt-, ventilations- och kylsystem, luftvärmepumpar, datorer, hissar och trafik.

Brusreducerande hörlurar ska vara det sista man tar till

Även det knappt hörbara bullret gör att vi tappar både koncentrations- och prestationsförmåga, framför allt när vi jobbar med uppgifter som kräver att vi fokuserar.

– Trafikbuller är sällan längre något större problem. Vi har blivit duktiga på att stänga ute sådana ljud, och på kontor behöver du till skillnad från när du jobbar hemma inte kunna öppna fönster. Det är ljuden inne på kontoret som är problemet.

Detta menar Johanna Bengtssson Ryberg är särskilt aktuellt med öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.

– Det räcker inte att sätta upp ljudabsorberande material om man måste öka fläktsystemets verkningsgrad för att få dräglig inomhusluft. Man måste ta ett helhetsgrepp på detta problem när man bygger om.

Och det är inte helt enkelt – lågfrekvent buller kan vara svårt att stoppa. JohannaBengtsson Ryberg exemplifierar med musik. Om du lyssnar på musik i ett rum så hör du hela spektret, från låga till höga frekvenser. Men går du utanför rummet och stänger dörren så hör du nästan bara de lågfrekventa ljuden. De tar sig igenom skydd.

Brusreducerande hörlurar?
– Arbetsmiljöverket anser att skyddsutrustning som hörlurar ska vara det sista man tar till. I första hand bör man komma åt källan och försöka minska problemet. Visst kan hörselskydd hjälpa om man till exempel sitter i ett öppet kontorslandskap, men de gör ju också att man blir avskärmad från omgivningen.

Hon vet att många påverkas mycket av LFB.

– Bullret ger vissa ökad fysiologisk stress. Troligen påverkas även sömnen negativt, men där krävs mer forskning. Och även om du uthärdar att vistas på jobbet så kan bullret göra att du känner dig jättetrött när du kommer hem, och så ska det naturligtvis inte vara.

Flera studier har visat att LFB påverkar både vår koncentrations- och inlärningsförmåga. Det kan göra att vi arbetar långsammare och gör fler misstag.

I en studie där försökspersonerna inte var medvetna om att ventilationsbullret var del av försöket jämfördes två grupper. En som arbetade i tystnad och där bullret efter 20 minuter slogs på och en som arbetade i buller och där oljudet efter 20 minuter slogs av. Därefter arbetade båda grupperna i en stunds tystnad.

De som hade bullret på redan från början hade längre svarstider. Det skulle kunna tyda på att buller försämrar inlärning. Denna grupp gjorde också ett större antal fel.

I en annan studie som Johanna Bengtsson Ryberg har gjort exponerades deltagarna för olika sorters ljud, men på precis samma ljudnivå. Då såg hon också att lågfrekvent buller både var det som störde mest och som fick försökspersonerna att arbeta långsammare och även göra fler misstag.

Forskare misstänker att LFB även skulle kunna leda till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, bukfetma, diabetes typ-2, mag- och tarmproblem, men även här krävs mer forskning.

Vi är också som individer olika ljudkänsliga. Man har kunnat se en förhöjd nivå av ”stresshormonet” kortisol hos ljudkänsliga personer. Och runt 65 procent av kontorsanställda upplever en lättnad när ventilationsbuller stängs av.

Så vad kan då göras åt problemet? Akustikexperter rekommenderar stabila bjälklag och att serverhallar och fläktrum ljudisoleras. Fläktar kan monteras så att de inte ger stomljud i andra delar av huset och bör framför allt inte ha för trånga kanaler. Tekniken utvecklas dock hela tiden och moderna fläktsystem är väsentligt tystare än förr.

BULLERAPP

Arbetsmiljöverket har en gratis mobilapp för den som vill mäta ljudnivån på jobbet. Resultatet blir inte lika exakt som det man får med en professionell mätare, men ger en god fingervisning. Dock kan just låga frekvenser underskattas, då mobilernas mikrofoner är anpassade för mänskliga röster.

LÄS MER

  • Störande buller i arbetslivet – kunskapssammanställning.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).
  • Arbetsmiljöverkets temasidor om buller.
  • Buller och bullerbekämpning – handbok.

De kan laddas ner från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.