Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Färre långtidssjuka ska utförsäkras

Nu ska färre långtidssjuka bli utförsäkrade efter 180 dagar. Det sedan Januaripartierna föreslagit en lagändring. Ett besked som sannolikt också är lugnande för många covidsjuka.
Anita Täpp Publicerad
Christine Olsson / TT
Andelen långtidssjukskrivna som blivit utförsäkrade har ökat kraftigt de senaste åren. Christine Olsson / TT

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av andelen långtidssjukskrivna som blivit utförsäkrade efter 180 dagar, när deras arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Så var det enligt Sveriges Radio Ekot också i år, redan innan coronapandemin.

Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan

I början av 2020 föreslog en statlig utredning att sjuka i stället för att prövas mot hela arbetsmarknaden ska prövas mot ”normalt förekommande arbete”, alltså jobb som faktiskt finns.

Utredningen har legat till grund för den lagändring som regeringen och samarbetspartierna C och L, nu har beslutat att föreslå.

– Det kommer öka tryggheten för de som är sjukskrivna - inte minst de som har vad man kallar för diffusa symptom eller lite mer oklara diagnoser, till exempel de som är långtidssjuka i covid, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Ekot.

– Vi har ju sen tidigare velat att man ska genomföra den här förändringen, men jag skulle gissa att det faktum att vi nu har långtidssjuka i covid gör att andra partier också ser det här problemet och det är ju bra men det var synd att det skulle krävas en pandemi innan det skedde.

Hur de nya reglerna mer konkret är tänkta att fungera är ännu oklart. Men enligt uppgift ska långtidssjuka lättare kunna få skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbeten, förutsatt att man visar att en återgång i arbetet är möjligt vid dag 365.

– De exakta detaljerna kring hur lösningen ser ut det kommer ju försäkringskassan att få återkomma kring men vi ger tydligt besked om att man inte kommer att kastas ut om man till exempel har covid-symptom efter 180 dagar, säger Per Bolund, Finansmarknadsminister, till Ekot.

Enligt uppgift ska lagändringen träda i kraft i mars 2021.

TCO-basen Therese Svanström är glad över beskedet om det nya lagförslaget.

– Det här är ju en fråga som både TCO och medlemsförbunden har kämpat för, så det är ett mycket gott besked, säger hon.

Vad tycker du ska hända med dem som redan är utförsäkrade?
– Jag hoppas man redan i kommande och pågående fall tar sig en rejäl titt på det här med återgång i arbete liksom ökad hälsa, för det behövs, säger Therese Svanström.

– Men när det gäller de redan utförsäkrades situation så är det inte lätt att svara på vad som är rimligt än. Först måste ju det här lagförslaget implementeras. Men det är viktigt att de som redan är i den situationen får rehabilitering och en ny arbetssituation.

Foto Therese Svanström: Camilla Svensk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund