Det förra Industriavtalet landade på en årlig löneökning på 2,17 procent. Den här gången landar avtalet på 2,23 procent i årstakt för en 29 månaders period. Detta trots det oroliga läget i ekonomin på grund av coronapandemin.
Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen
Det nya avtalet, som sätter det så kallade märket för hela arbetsmarknaden, skulle egentligen ha tecknats i våras, men sköts fram på grund av pandemin. För mellantiden får dock inte medlemmarna någon lönehöjning.
Läs mer: Märket - så funkar det
– För oss har det varit viktigt med ett framtungt avtal med bra nivå, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på presskonferensen när överenskommelsen presenterades.
För medlemmarna i Unionen innebär avtalet en lönehöjning på 5,0 procent under de kommande 29 månaderna. Därutöver avsätts 0,4 procent ytterligare till flexpensionen.
Ska motverka missgynnande vid föräldraledighet
– Det har varit många, omfattande och tuffa förhandlingar, konstaterade Unionens ordförande Martin Linder som lyfte fram att det i avtalet nu också tas ett steg mot ett mer jämställt arbetsliv. Tillsammans ska fack och arbetsgivare ta fram en handledning för hur man ska jobba ute på företagen för att den som har varit föräldraledig inte ska missgynnas.
Från arbetsgivarnas sida var tongångarna mer dystra på presskonferensen. Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin konstaterade att det hade varit svårt att förhandla fram ett avtal som skulle passa både de företag som drabbats hårt av pandemin och de som fungerade som vanligt.
– Med det här avtalet kommer det att bli väldigt besvärligt för vissa sektorer. Vi är medvetna om det och måste hantera den saken.
Enligt Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf hade man från arbetsgivarnas sida haft som ambition att sänka löneökningstakten.
– Men vi nådde inte ända fram. Nu ligger vi på en årstakt som är marginellt högre än tidigare. Däremot är det bra att vi tecknade ett så långt avtal, det bidrar till stabilitet och att på lång sikt stärka industrins konkurrenskraft.
