Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket på Tallink Silja hoppas på besked om avtal

Kryssningsrederiet Tallink Silja är på väg att sjunka. Alla ombordanställda på de svenska båtarna har varslats och nu befarar landpersonalen att den står på tur om det inte kommer besked om förlängt korttidsavtal.
Johanna Rovira Publicerad
Lisa Arfwidson / SvD / TT
Förra veckan varslade Tallink Silja samtliga ombordanställda på sina två svenskägda fartyg. Lisa Arfwidson / SvD / TT

Före coronapandemin hade rederiet i snitt fem avgångar om dagen med plats för 10 000 övernattande passagerare. I dag har företaget ett par tusen passagerare i snitt.

– Större delen av trafiken är stängd på grund av att destinationsländerna Finland, Estland och Lettland inte släpper in svenskar, säger Jesper Sandström, ordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

Konkurrenten Eckerökoncernen lade på grund av coronapandemin ner verksamheten i kryssningsföretaget Birka Cruises i somras, men Tallink Silja har kunnat hålla sig flytande tills nu. Delvis på grund av godstrafik samt att man ställt om rutter och erbjudit coronanapassade inrikeskryssningar, men framför allt tack vare att man tecknat avtal om korttidsarbete. Men avtalen löper ut i november.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Vi har haft stor nytta av korttidsavtalen, det är den avgörande delen som vi står och faller med. Men vi får inget besked från varken Tillväxtverket eller regeringen om avtalen kan förlängas, säger Jesper Sandström.

I slutet på förra veckan kom beskedet att 500 ombordanställda, samtlig personal på företagets två svenskägda skepp, ska varslas om uppsägning.

– Nästa pinne i brasan är vi på kontoret. Medlemmarna är oroliga och jag får många frågor, men jag har tyvärr inte så mycket att säga. Just nu får vi ingen feedback eller information om hur det kommer att bli, säger Jesper Sandström, som jobbat på rederiet i drygt 19 år.

– Om jag har jobbet kvar i höst blir det 20 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.