Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
magneticmcc / Colourbox
Facken står fast vid kravet på tre procents löneökningar - trots coronakrisen. Samtidigt visar Kollegas undersökning att många kan tänka sig att tillfälligt sänka sin lön. magneticmcc / Colourbox

Årets avtalsrörelse har präglats av pandemin. Förra veckan ratade facken medlarnas (de opartiska ordförandena) förslag på 4,5 procents löneökningar på 29 månader. Budet var för lågt, med tanke på att ekonomin är på gång att återhämta sig, enligt facken. Arbetsgivarsidan accepterade, men ansåg att det var på gränsen till vad företagen klarar av. Nästa vecka går avtalsrörelsen in i slutskedet med målet att förhandlingarna ska vara avslutade senast den 31 oktober.

Inför årets avtalsrörelse har Kollega låtit Novus undersöka vad Sveriges tjänstemän tycker är den viktigaste frågan. Nästan hälften av de tillfrågade anser att lönen är viktigast i fackets förhandlingar med motparten.

Samtidigt visar undersökningen att en majoritet av medlemmarna kan tänka sig sänkt lön – i alla fall om sänkningen är tillfällig och om det egna jobbet står på spel.

Marie-Louise Frennesson är delprojektledare på Hitachi ABB Power Grids i Ludvika. Hon hör till dem som skulle kunna tänka sig att sänka sin lön för att behålla jobbet om hon hade jobbat på ett företag som drabbats av pandemin.

– Rent personligen: ja. En sänkt lön ger ju lägre skatt, så det kanske inte blir så stora skillnader i plånboken. Men som facklig företrädare tycker jag att man måste kräva att få lika mycket inbetalt till pensionen som tidigare. Där kan man annars förlora stora pengar, säger hon.

Även Michael Ekfeldt, 58 år och förpackningsspecialist på Ica, skulle kunna tänka sig att tillfälligt sänka sin lön.

– Det är en svår fråga. Men ja, jag skulle nog tänka på mig själv i det läget: i min ålder är det bättre att ha jobbet kvar, det skulle vara tufft att söka nytt.

Kollegas undersökning visar också att arbetstidsförkortning inte är en lika het fråga som lönen. Runt 20 procent anger att det är avtalsrörelsens viktigaste fråga. Trots det svarar en klar majoritet att de skulle kunna tänka sig att avstå löneökningar för att i stället få kortare arbetstid.

Marie-Louise Frennesson är dock inte särskilt förtjust i den idén.


Marie-Louise Frennesson tjänar 46 000 kronor i månaden efter snart 40 år i arbetslivet och säger att hon är nöjd med att kunna försörja sig. Foto: Lars Dahlström

– Jag tror varken att företaget eller de anställda skulle vilja det. För företaget blir det en innestående kostnad, och många av oss är redan i dag dåliga på att plocka ut vår ledighet, säger hon.

Under pandemin blev frågan om kompetensutveckling aktuell. Det avspeglar sig dock inte i Kollegas undersökning. Bara en tiondel anger att den frågan är avtalsrörelsens viktigaste.

Kollega har också frågat hur nöjda tjänstemännen är med sina löner. Hälften svarar att de är nöjda eller ganska nöjda med sin lön, medan bara en knapp fjärdedel, 23 procent, är mer eller mindre missnöjda.

Anders Kåwe, ingenjör och klubbordförande för Unionen på Ericsson i Kista, hör till den nöjda skaran.

– Jag är nöjd med det jag har och tycker att jag har allt jag behöver. En ökad lön är dessutom oftast kopplad till ökat ansvar och mer jobb och det är det kanske inte värt, säger han.

Skulle du bli lyckligare av 10 000 mer i månaden?
– Lite kanske. Ingen tackar nej till mer pengar, men jag har inget stort behov av dem. Det som driver människor på Ericsson är i huvudsak ett intresse för jobbet, inte pengar.

Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation

Michael Ekfeldt resonerar på ett liknande sätt. Han säger att han i stort sett är nöjd med sin lön – inte minst för att den ger honom möjligheten att ha en värdefull fritid – och att trivseln på jobbet är lika viktig som lönen. Michael Ekfeldt är bland annat inblandad i att Ica kan fakturera leverantörer för vissa avvikelser.


Michael Ekfeldt är förpackningsspecialist på Ica. Lönen är viktig, inte minst för att den gör det möjligt att ha en värdefull fritid, tycker han. Foto: Svante Örnberg 

– Det är bara jag som har den rollen och det är ett viktigt jobb för företaget. Det är trevligt att känna så. Jag jobbar mest med långsiktiga projekt, det passar mig bra i den här fasen i livet – 58 år gammal vill han, som han säger, ”fasa ut det stressiga”.

– När man är yngre är det mer stress, det är saker som ska göras på en gång, så är det inte alls i den här rollen. Det som jag jobbar med är det inte så stressigt.

Kollegas undersökning visar också att det är svårt att vara helt rättvis när lönerna på ett företag sätts. Bara 4 procent av de anställda tycker att lönesättningen på företaget är mycket rättvis. Ytterligare 34 procent anser att den är ganska rättvis. En lika stor andel menar att det förhåller sig tvärtom.

När det gäller den egna lönen tycks man dock något oftare anse att den motsvarar den egna prestationen. 44 procent instämmer i alla fall helt eller i hög utsträckning i detta. 28 procent tycker i stället att deras lön borde vara högre eller lägre i förhållande till det utförda arbetet.

På Hitachi har det varit en facklig utmaning att se till att också ”de gamla trotjänarna” får en bra löneutveckling. Eftersom det råder brist på ingenjörer tävlar företaget om att locka dem till sig, vilket gör att nyanställda kan komma in på förhållandevis höga löner.

– Det finns en bra koppling mellan prestation och lön här. Men för dem som kommit in för lågt på den tiden när det inte fanns konkurrens om de anställda är det svårt att få upp lönen. Då kan man välja: antingen är man, som jag, hyfsat nöjd. Eller så kan man få en kompetensutvecklingsplan och ta sig an nya uppgifter vilket gör att man får mer vid lönerevisionerna, säger Marie-Louise Frennesson.

Ett sätt att skapa rättvisare löner är att ha koll på vad kollegorna tjänar. Undersökningen visar dock att det är ovanligt. En majoritet svarar att de inte vet hur mycket kollegorna har i lön – men också att de flesta skulle vilja veta det.

När Anders Kåwe började på Ericsson på 1980-talet pratade han och kollegorna aldrig lön. Den oskrivna regeln var att lönen var hemlig och inget att diskutera.

– Jag minns att vi rekryterade en kvinna från dåvarande Televerket. Där hade de lönelistorna på anslagstavlan och hon förstod inte varför vi inte kunde göra så på Ericsson. Folk bara skrattade.

Men tiderna förändras. När Anders Kåwe blev klubbordförande märkte han tydligt att medlemmarna inte längre tycker att det är så känsligt att prata lön med varandra.

– Det har förändrats de senaste åren. Jag märker att många i 30-årsåldern har väldigt bra koll på vad de närmaste kollegorna tjänar.

På Ica verkar det dock fortfarande vara ett känsligt ämne. Enligt Michael Ekfeldt pratar de anställda inte löner med varandra.

– Jag tror inte att det skulle skada med öppna löner. Om man lyfter de här frågorna så kan det bli mer rättvisa löner. Det är bra om felaktigheter kommer upp till ytan, säger han.

Läs mer: Så påverkar pandemin din lön

Så tycker tjänstemännen

Vad tycker du är viktigast att få till i ditt nästa kollektivavtal?

  • Höjd lön 47 %
  • Arbetstidsförkortning 19 %
  • Kompetensutveckling 11 %
  • Ökad avsättning till flexpension 10 %
  • Bättre arbetsmiljö 5 %
  • Mer jämställda arbetsplatser 3 %
  • Inget av ovanstående 2 %
  • Vet ej 3 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökning i år för att behålla jobbet under coronapandemin?

  • Ja, om jag kompenseras nästa år 43 %
  • Ja, oavsett om jag kompenseras 35 %
  • Nej 16 %
  • Vet ej 6 %

Skulle du kunna tänka dig att sänka din lön för att behålla jobbet?

  • Ja, om sänkningen är tillfällig 53 %
  • Ja, även om det är en permanent sänkning 5 %
  • Nej 38 %
  • Vet ej 4 %

Hur nöjd eller missnöjd är du med din lön?

  • Mycket nöjd 7 %
  • Ganska nöjd 43 %
  • Varken nöjd eller missnöjd 27 %
  • Ganska missnöjd 18 %
  • Mycket missnöjd 5 %
  • Vet ej 0 %

Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökningar i utbyte mot kortare arbetstid?

  • Ja, absolut 32 %
  • Ja, kanske 43 %
  • Nej 24 %
  • Vet ej 2 %

Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Kollega, i augusti 2020 och omfattad 1 250 intervjuade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.