Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Nästan hälften av de uttråkade tjänstemännen uppgav att de höll på med samma arbetsuppgifter om och om igen under minst halva arbetstiden. Shutterstock

Hur har du det på jobbet? Den frågan ställde projektledaren David Eklind Kloo till 2 000 yrkesarbetare i en Novus-undersökning. Resultaten presenterades på onsdagen i en rapport med samma namn, som kommit till i ett samarbete mellan Arena idé och Handelsanställdas förbund.

Rapporten visar att 20 procent av de tillfrågade upplever att jobbet varken gör till eller från för deras livskvalitet. För 16 procent gör jobbet till och med livet sämre. Förutom lönen alltså. Sammantaget svarar en tredjedel att jobbet inte gör livet bättre.

– Det är anmärkningsvärt att vi inte pratar mer om hur vi upplever det vi gör på jobbet. Det talas mycket om trygghet men inget om rätten att känna att den tid och kraft man lägger ner på sitt arbete också ska kännas vettig. Den debatten är stilla avsomnad, säger David Eklind Kloo.

Orsakerna till att man vantrivs med jobbet är flera och undersökningen visar att det inte spelar så stor roll därvidlag om man är tjänsteman eller arbetare. Lika många arbetare som tjänstemän uppgav till exempel att de antingen hade för svåra eller på tok för lätta arbetsuppgifter.

– Rätten till kompetensutveckling borde också handla om att det ska vara en rättighet att den kompetens man har tas tillvara och inte slösas bort.

Lika många arbetare som tjänstemän svarade att de utförde meningslösa arbetsuppgifter bara för att någon annan bestämt det. 42 procent av de misströstande tjänstemännen uppgav att de harvade med samma arbetsuppgifter om och om igen under halva arbetstiden eller mer.

De uttråkade och understimulerade var överrepresenterade bland de som svarar att de känner sig åsidosatta i samhällets utveckling. De som vantrivs med jobbet känner också i högre grad att det inte går att lita på folk och att landets demokrati inte fungerar på ett sätt som gör att folkets vilja styr.

– Vi kan inte visa ett orsakssamband men det finns ett tydligt samband. Vi måste börja prata om arbetets innehåll och facken behöver utveckla strategier för hur folk ska utvecklas i sitt arbete och komma till sin rätt på jobbet, säger David Eklind Kloo.

Trista arbetsuppgifter kanske är ett nödvändigt ont, menar David Eklind Kloo, men vi behöver fundera på hur de enformiga arbetsuppgifterna fördelas. Det är dessutom stor skillnad mellan att göra något trist som faktiskt gör nytta och göra något trist som bara är dumt och bortkastad tid.

– Vi måste skala bort de trista arbetsuppgifterna som inte gör nytta och involvera anställda så de får större inflytande i vad de gör. Stimulans bidrar till mer engagerade, produktiva och lojala medarbetare, vilket alla parter tjänar på. Att jobbet ska vara intressant är minst lika viktigt som att det ska vara tryggt, säger David Eklind Kloo.

Bild på David Eklind Kloo: Arena idé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN