Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nej från LO till las-uppgörelse

Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
– Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
PTK var dock nöjda med förslaget.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT
"Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången", säger Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT

Sent på fredagseftermiddagen stod det klart att las-förhandlingen misslyckats ännu en gång. En enig styrelse i LO valde att nobba det förslag som parterna förhandlat kring sedan i går morse.

– Det här är inget jätteroligt besked att lämna. Vi hade velat nå lite längre men har beslutat oss för att förkasta förslaget. Vi har verkligen försökt och förslaget innehöll en del som var bra. Men det innehöll också delar som var mindre bra: alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson på en presskonferens.

Hon sa också att las-utredningen försvårat parternas förhandlingar.

– Den politiska inblandningen har inte varit till godo. Vi upplever att utredningen hela tiden har funnits som ett alternativ.

Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ansåg att utredningen förstört förhandlingen.

– Med lagförslaget blev uppförsbacken för svår.

Vad som händer nu återstår att se. Enligt januariöverenskommelsen skulle las-utredningen bli lag om parterna inte kom överens. Vänsterpartiet har dock hotat med misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) om det blir så. Partiet anser att innehållet skulle försvaga arbetstagarnas ställning alltför mycket.

Även Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt att utredningen är obalanserad till arbetsgivarnas fördel. Liberalerna och Centerpartiet anser dock att utredningens förslag är det som gäller.

Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag väntas först nästa höst.

Det är också oklart om LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer att återuppta sina förhandlingar.

– Vi har gett upp för den här gången. Många av frågorna kommer att flyttas till avtalsrörelsen, sa Susanna Gideonsson.

Enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, är dörren nu stängd för ytterligare förhandlingar.

– Nu blir det istället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb. Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen. Men det finns efter LOs beslut ingen annan väg än lagstiftningsvägen. Vi beklagar det, säger han i ett pressmeddelande.

Han säger också att han är besviken över att LO sa nej.

– Det är en djup besvikelse att LO inte kan acceptera den kompromiss som togs fram i förhandlingsrummet. Det är särskilt uppseendeväckande att LOs styrelse är enig om att inte anta kompromissen.

PTK, där Unionen ingår, ställde sig bakom överenskommelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för PTK (och Unionen) skulle förslaget ha stärkt tryggheten för visstidsanställda. Dessutom innehöll det ett stöd till kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. 

–  Det hade stärkt individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.

PTK håller inte med LO om att anställningsskyddet skulle ha försvagats.

– Totalt sett hade tryggheten på arbetsmarknaden förbättrats och Sverige hade stått bättre rustat för omställning, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision