Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Coronakrisen har satt stopp för många fysiska möten. Det har tvingat oss att använda digital teknik för att göra sådant vi tidigare gjorde utan teknikens hjälp. Seminarier har ersatts av webbinarier, jobbmöten sker via video och småpratet vid fikaborden har hamnat i chatten.
Pandemin har helt enkelt tvingat oss att använda den digitala tekniken. Men frågan är vad som händer när vi återvänder till kontoren. Enligt en rapport från Entreprenörskapsforum, som studerat den digitala omställningen, måste företagen medvetet satsa på digital teknik för att det vi lärt oss inte ska försvinna när pandemin är över.
Även på längre sikt ser företagen behov av kompetensutveckling inom digital teknik. 46 procent av företagen svarar att deras personal behöver lära sig mer de närmaste tre åren. 28 procent säger att de behöver rekrytera ny kompetens för att tillgodose sina behov.
Men kompetensutveckling kostar och för många små och medelstora företag är marginalerna små. Risken finns därför att de halkar efter och tappar konkurrenskraft jämfört med stora företag med resurser att satsa på digital teknik. Enligt rapporten kan politikerna underlätta genom att införa kompetensavdrag för kompetensutveckling, skatteavdrag för kompetensutveckling och göra det billigare att anställa personer som arbetar med digital omställning.
I rapporten konstateras också att det finns stor potential för företag att använda sig av digital teknik för att genomföra nödvändiga förändringar i verksamheten. När det gäller exempelvis marknadsföring och försäljning ser företagen stora förändringsbehov och tror också att det behovet delvis kan lösas genom digitalisering.
När företagen får frågan om vad de vill att medarbetarna ska bli bättre på är svaret oftast att använda den digitala teknik som redan finns. De behöver mer sällan teknisk spjutkompetens eller en avdelning som arbetar med att utveckla ny teknik. Fördelen med det är att den typen av kompetensutveckling är relativt billig. Företagen vill främst utveckla kompetenser inom sociala medier, e-handel och molntjänster.
Rapporten bekräftar också att många företag drabbats hårt av coronapandemin. 57 procent av företagen anger att deras verksamhet påverkats negativt. Värst drabbade är företag inom hotell- och restaurangbranschen, utbildning och serviceeverksamhet.
Men undersökningen visar också att många företag inte har påverkats alls – eller till och med har gynnats av krisen. 29 procent uppger att pandemin inte har påverkat dem, medan 18 procent anger att krisen haft en positiv effekt. De företag som gynnats finns främst i branscher som uthyrning, stödtjänster och handel.
Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre
Rapporten ”Små och medelstora företags digitala omställning efter pandemin” bygger på en webbenkät som skickats till organisationen Företagarnas medlemmar. Enkäten besvarades av 5 385 företag.
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Företagarna och Entreprenörskapsforum. Den medfinansierades av Google.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.