Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Att företag betalar för att bli av med skickliga förtroendevalda kränker föreningsrätten. Även om omfattningen inte är alarmerande, enligt en ny undersökning från Unionen, är det illa nog att det ens förekommer, menar förbundet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp", säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen. Shutterstock

Unionen behöver stärka de förtroendevaldas rättigheter på arbetsplatsen, ansåg några förtroendevalda och skickade in en motion till förbundsstyrelsen. Motionsskrivarna menade att det förekommer att arbetsgivare köper ut förtroendevalda som är på hugget och att fenomenet att betala en summa för att få fackligt aktiva att säga upp sig, dessutom ökar.

En intern arbetsgrupp fick i uppdrag att undersöka hur det egentligen förhåller sig med utköp av förtroendevalda och reda ut om de strategiska utköpen av fackliga som av arbetsgivaren kan uppfattas som besvärliga, ökat eller minskat i antal de senaste åren. 

– Visst förekommer det utköp, men kanske inte i den utsträckning vi befarade, säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen, som tillsammans med en jurist och en statistiker ingick i arbetsgruppen.

Efter att ha finkammat förbundets interna system kontaktade arbetsgruppen alla Unionens regionala ombudsmän för att undersöka om de kände till några utköp. Flertalet regioner hade inga utköp av just fackligt aktiva att rapportera. I de fall gruppen fick napp gick man till botten med vad som i själva verket låg bakom utköpen, för att eliminera utköp som berodde på annat.

Läs mer: Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

– Vi hittade enstaka fall där man kunde konstatera att förtroendevalda blivit utköpta men där köpet inte handlade om förtroendeuppdraget, utan till exempel om dålig personkemi mellan någon i klubben och arbetsgivaren, säger Max Wivhagen.

– Det förekom också ömsesidiga överenskommelser om avslut i samband med exempelvis uppnådd pensionsålder. De fallen räknade vi bort.

Arbetsgruppen kunde inte med säkerhet fastställa om uppköpen minskat eller ökat i omfång, men Max Wivhagen anser att det är illa nog att det alls förekommer att företag dumpar duktiga förtroendevalda genom att betala ut avgångsvederlag för att bli av med dem.

– Även om vi inte hittade en lavinartad ökning är det fortfarande ett problem. I slutändan handlar det om föreningsrättskränkning. Företagen måste förstå att det inte är okej att köpa ut förtroendevalda. Ingen förtroendevald ska behöva utsättas för det.

Det är extra graverande att det är företag med kollektivavtal det handlar om. Genom att teckna avtal har dessa företag åtagit sig att följa de givna regler som gäller, menar Max Wivhagen.

– De flesta företag följer reglerna, men det är beklagligt att det finns företag som inte ser fördelarna med engagerade förtroendevalda, säger Max Wivhagen och uppmanar alla förtroendevalda som hamnar i en situation där frågan om uppköp kommer på tapeten, att höra av sig till något av Unionens regionkontor.

– Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp  – det drabbar ju duktiga människor som i grunden bara vill hjälpa sina kollegor och hjälpa företaget att göra rätt för sig, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.