I maj blev civilingenjören Peter Ejdestig, som så många andra, av med sitt jobb. Arbetsbristen uppstod inte direkt på grund av corona, företaget hade gått knackigt ett tag och genomförde sin tredje omorganisation på kort tid. Peter Ejdestig drog nitlotten – som kan komma att bli en vinstlott om allt går enligt planerna.
– Jag började söka jobb redan innan jag blev arbetslös och jag har väl sökt en 15-20 ingenjörsjobb, mest som säljare och projektledare, eftersom det är framför allt det jag arbetat som, säger Peter Ejdestig.
– Visst finns det många jobb att söka, men också många sökanden. Jag har kommit till intervju på 80 procent av alla jobb jag sökt, och ofta hamnat tvåa. Men att vara tvåa ger ingen inkomst.
Nyligen uppstod en möjlighet som väckte en tanke som legat och pyrt ända sedan 1997 då Peter Ejdestig stod i valet och kvalet mellan att söka in på Chalmers för att bli ingenjör eller att bli lärare.
TRR och Beredskapslyftet har precis startat ett pilotprojekt för att hjälpa och stötta 50 uppsagda tjänstemän att bli lärare. Dessa femtio hugade tjänstemän får söka in till en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som tar mellan ett och ett och ett halvt år beroende på vilken högskola man väljer. Som studenter får de ut 70 procent av sin gamla lön i studieersättning från TRR inkluderat studiestöd från CSN.
Läs mer: Permitterade hjälper till i skolan
– Jag har alltid funderat på läraryrket eftersom jag är social och gillar att dela med mig av mina kunskaper. Jag har även jobbat som helikopterinstruktör i USA och undervisat elever från hela världen i både teori och praktik. Nu har jag chansen, kanske den sista, att omskola mig, och dessutom till en rimlig kostnad, eftersom jag slipper ta studielån.
Att skola om sig är dock inget nytt för Peter Ejdestig. Han började sin yrkeskarriär som elektriker, men hoppade på ett jobb som deltidsbrandman, eftersom det var hans barndoms drömyrke. Efter att ha fått internutbildning och jobbat som brandman ett tag, samtidigt som han hade anställning som montör, utbildade han sig till pilot och flyttade till USA. Vid hemkomsten några år senare var det dags att sätta sig vid skolbänken igen, denna gång för att bli civilingenjör.
– Att vara ingenjör innebär en väldig bredd – man kan söka vitt skilda jobb och det är ofta väldigt varierade arbetsuppgifter. Som lärare är man bara lärare. Men den positiva respons man får av nöjda elever, den får man sällan på en ingenjörsarbetsplats. Man gör sitt jobb och så är det bra med det.
Lönen som mattelärare på gymnasiet kommer sannolikt att bli sämre än han är van vid. Men Peter Ejdestig har en pragmatisk syn på sin framtida försörjning.
– Ett jobb är mycket mer än lön. Visst, lönen är en nackdel, men slipper jag pendla långt är det en fördel. Kan jag få lediga somrar och skollov tillsammans med min fru, som är mattelärare, så väger fördelarna över.
Läs mer: Här tjänar en ingenjör mest
Att hans fru faktiskt är mattelärare är inget som avskräcker honom från att ge läraryrket en chans.
– Jag får blandade rapporter och förstår ju att mycket har förändrats i skolan sedan jag själv gick där. Alla arbetsplatser har ju för och nackdelar och jag tror som sagt fördelarna överväger nackdelarna, säger Peter Ejdestig.
Pilotprojekt
- Minst 40 000 nya lärare behövs de kommande åren enligt Skolverkets prognos.
- TRR och Beredskapslyftet inleder ett pilotprojekt där 50 tjänstemän, som blivit arbetslösa i samband med coronapandemin, utbildas till lärare genom utbildningssatsningen KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. Faller projektet väl ut kommer det utökas.
- KPU innebär att den som har högskolestudier i de ämnen som undervisas i svensk skola, kan få en ämneslärarexamen efter en kompletterande utbildning. KPU kombinerar teoretiska kurser med praktisk erfarenhet på grund- eller gymnasieskola.
- Förutom studieersättning från TRR kommer deltagarna att stöttas med extra stöd och aktiviteter beroende på vad de efterfrågar.
