Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Företag får stöd för kompetensutveckling

Arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete ska också få ersättning för att kompetensutveckla anställda under arbetsbefriad tid. Det föreslår regeringen i sin höstbudget. Bra, men ett försenat åtgärdspaket med många frågetecken, anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Magdalena Andersson presenterar budgeten.
Regeringen föreslår att arbetsgivare som korttidspermitterar anställda också ska få stöd för kompetensutveckling. Foto: Jessica Gow / TT

Enligt en enkät som Unionen låtit göra uppger ungefär hälften av de tillfrågade privatanställda tjänstemännen att de har genomfört kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Det är färre jämfört med de senaste åren där andelen legat runt sex av tio.

I regeringens höstbudget föreslår man att arbetsgivare som fått stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för 60 procent av kostnaderna, för kompetensinsatser som genomförs under arbetsbefriad tid.

Ett välkommet förslag men stödet, som införs den 1 januari, kommer för sent anser Unionen.

– Då kommer många företag ha slutat använda sig av korttidsarbete och vi har missat ett viktigt fönster för kompetensutveckling. Vi är också oroliga att kostnadstaket per person kommer sättas alldeles för lågt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen i ett pressmeddelande.

Förbundet är också bekymrat över att det saknas tydliga besked om vad som gäller för systemet med korttidsarbete som helhet efter årsskiftet.

– Systemet behöver vara riggat för att det kan komma en ny dipp i ekonomin. Företagen måste kunna ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även under början på nästa år, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.