Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många lider av kronisk sömnbrist

Varje natt under arbetsveckan förlorar vi en halv timmes sömn, visar en ny undersökning. Men sömnbristen skulle kunna avhjälpas med mer flexibla arbetstider, tror en av forskarna bakom studien.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen. På många arbetsplatser börjar man klockan 8 eller 9 av gammal vana, trots att man ofta skulle kunna ha en mer flexibel arbetsdag, enligt forskaren Johanna Garefelt. Colourbox

I undersökningen följdes en grupp på hundra personer i åldrarna 60 till 71 år. Deras sömnvanor mättes vid tre tillfällen med ett års mellanrum mellan varje gång, och täckte in deras övergång till pension.

Under arbetsveckorna sov de i snitt 6,5 timmar, under helgerna en halvtimme längre. När de gick i pension sov de i stället sju timmar både i veckorna och på helgerna.

Det faktumet tolkar Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som att den önskvärda sömnmängden för personerna i studien var sju timmar per natt. Under arbetslivet förlorade de alltså 2,5 timmars sömn per vecka, timmar som de inte kompenserade för med extra sömn på helgerna.

Läs mer: Somna på två minuter

– Det här pekar på att många lider av en kronisk sömnbrist under arbetslivet, säger Johanna Garefelt som dock påpekar att sömnbehov är något individuellt och dessutom varierar med åldern. Ju yngre man är desto större behov av sömn har man.

På sikt finns allvarliga hälsorisker om man inte får tillräckligt med sömn. Välbekanta följdsjukdomar är bland annat diabetes och depression.

– Det här är kanske sömnbrist på en låg nivå. Men många sover för lite. Det här kan man märka i arbetslivet på olika vis. Det kan handla om allt från att arbetsförmågan kan gå ner till att risken för felbedömningar och olyckor kan öka.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Ett sätt att komma åt sömnproblemen i samhället vore att göra arbetstiderna mer flexibla än i dag, anser Johanna Garefelt som hänvisar till vad som händer när skolor senarelägger dagens första lektioner: eleverna använder extratiden till att sova och blir på det sättet mer utvilade.

Gjorde man på samma vis i arbetslivet skulle den ökade sömnmängden ha positiva effekter på folkhälsan, säger hon.

– Visst finns det jobb som måste bemannas till exempel tidiga morgnar. Men på många arbetsplatser börjar man klockan åtta eller nio av gammal vana. Ofta skulle man kunna ha en mer flexibel arbetsdag. Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen.

Läs mer: Så håller du dig glad och vaken på mötet

(Foto Johanna Garefelt: Niklas Björling)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.