Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Transportföretagen: "Sänka löner inget konstigt"

Att sänka löner är inget konstigt om ett företag är i kris. Det anser arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
– Lön är en kostnad precis som alla andra, säger förhandlingschef Joakim Ärlund.
Ola Rennstam Publicerad
Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT
"Det är bättre att ha en lön än att vara arbetslös", säger Transportföretagens förhandlingschef Joakim Ärlund. Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT

Som Kollega tidigare berättat har Vings flygbolag Sunclass airlines ekonomiska problem. För att spara pengar lade företaget fram ett förslag där den svenska kabinpersonalens grundlöner skulle sänkas med 20 procent. Unionen, som organiserar kabinpersonalen, vägrade gå med på detta och presenterade en rad alternativa besparingsförslag. När förhandlingarna strandade sade flygbolaget upp hela den svenska personalstyrkan. Totalt 175 personer.

Läs mer Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Enligt Unionen leder sänkta grundlöner i förlängningen till lönedumpning och har även en rad negativa effekter för individen eftersom ersättningen minskar från olika trygghetssystem. Svenska fackförbund har därför som princip att aldrig acceptera sänkningar av grundlöner för medlemmarna.

Att detta är praxis på svensk arbetsmarknad tillbakavisas dock av Joakim Ärlund, förhandlingschef på Svenska Flygbranschen inom Transportföretagen. Enligt honom förekommer lönesänkningar på svensk arbetsmarknad, även på företag som har kollektivavtal. Han vill dock inte ge något exempel.

– Det kan finnas ett fackligt intresse av att det inte blir känt. De senaste tio åren har det förekommit permanenta sänkningar av grundlön och lönetillägg i olika former då företag hamnat i en akut situation, bland annat i flygbranschen, säger han.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt håller fast vid sin hållning att det har förekommit att företag vill minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, men inte att grundlönen sänks permanent.

– Jag behöver exempel på när det skett för att kunna kommentera det närmare, säger han.

Transportföretagen ser inget problem med lönesänkningar. Enligt Joakim Ärlund är det ibland den modell som behövs, som till exempel i den situation som flygbranschen befunnit sig i det senaste halvåret.

– Löner är en kostnad precis som alla andra. Att sänka dem är inget konstigt om ett företag hamnat i ett läge där man måste se över sina kostnader. Det måste man vara beredd på och normalt sett är det bättre att ha en lön än att vara arbetslös. Lönesänkningar kommer att fortsätta förekomma, men det är inget normalläge utan handlar om specifika situationer, säger han.

Anser ni att kollektivavtalen värnas när ett företag vill att personalen ska gå med på att sänka sina grundlöner?
– Ja. Det är alltid tillåtet att begära förhandlingar med motparten. I ett allvarligt ekonomiskt läge vore det mer uppseendeväckande om ett företag inte försökte sänka sina kostnader också i kollektivavtalen. Om man sedan lyckas komma överens är förstås en annan fråga.

Hur ser ni på risken för lönedumpning om företag, som i fallet med Sunclass airlines, vill sänka grundlönerna med 20 procent? Enligt Unionen finns risk för att företag då börjar konkurrera med löner.
– I flygbranschen har bolagen egna *företagsspecifika lönetariffer så där har Unionen redan en avtalsmodell som ger olika lönenivåer på olika företag. Jag kan inte se att bara för att man har en lönenivå på ett företag så påverkar det resten av branschen.

*Inom många av Unionens avtalsområden gäller i stället branschövergripande kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.