Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

AD saknar teknik för digitala förhandlingar

Antalet avgjorda mål i landets domstolar ökade under våren tack vare att man använt sig mer av videoteknik. Men Arbetsdomstolen, som än så länge saknar teknisk möjlighet att ha digitala förhandlingar, har inte påverkats särskilt mycket av krisen.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

Enligt Domstolsverkets statistik har antalet avgjorda mål ökat med sex procent jämfört med förra året och beskrivs som en rekordnivå. Detta beror delvis på att digitaliseringen satte fart under coronapandemin och många fall avgjordes över videokonferens, med bara domare och nämndemän på plats i rättssalen.

Men Arbetsdomstolen hör inte till Domstolsverket och saknar i dagsläget tekniken för att kunna ha digitala förhandlingar.

– Coronakrisen har inte påverkat oss särskilt mycket, säger Nina Bengtsson, domstolsadministratör på Arbetsdomstolen.

– Vi har fått ställa in ett fåtal förhandlingar på grund av sjukdom eller för att folk inte har kunnat resa hit. Någon gång har vi löst det genom att ta vittnesmål på telefon eller genom att låna någon annan domstol, för vi har inte samma teknik som andra domstolar. Vi håller på att se över tekniken och vilka möjligheter som finns.

– Och personalen har varit frisk, peppar, peppar, säger Nina Bengtsson.

AD

Arbetsdomstolen (AD) avgör tvister inom arbetslivet. Står tvisten mellan företag som har tecknat kollektivavtal och fackförbund, prövas den direkt i AD. Saknas kollektivavtal, eller om en anställd inte är med i eller har stöd av något fackförbund, väcks talan först vid en tingsrätt, domen kan därefter överklagas till AD. AD:s domar kan inte överklagas.

Diskrimineringsombudsmannen kan också väcka talan direkt till AD i vissa fall. Dessutom går tvister där företag inte vill träffa kollektivavtal/hur kollektivavtal ska tolkas till AD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.