Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Det känns som en käftsmäll. Så beskriver Unionenklubben på Sunclass airlines uppsägningsbeskedet av kabinpersonalen. Enligt klubben är bolagets uppgifter om att 98 procent av medarbetarna skulle vara för en lönesänkning helt felaktig.
Ola Rennstam Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT
Ving krävde att alla anställda skulle gå med på en permanent lönesänkning på 20 procent för att inte säga upp några medarbetare. Izabelle Nordfjell / TT, Johan Nilsson / TT

Tidigare i veckan kunde Kollega berätta att Vings flygbolag, Sunclass airlines, säger upp samtliga svenska kabinanställda, totalt 175 personer.

Bakgrunden till beslutet är att flygbolaget behöver spara mycket pengar till följd av krisen i flygbranschen. I juni presenterade Sunclass airlines en besparingpaket som innebar att kabinpersonalen skulle gå ner i grundlön med 20 procent, något fackförbunden i Norge och Danmark valde att gå med på. Unionen, som organiserar den svenska kabinpersonalen sa nej, eftersom praxis på svensk arbetsmarknad inte medger lönesänkningar.

Under sommaren har Unionenklubben presenterat en handfull olika förslag som, enligt facket, skulle spara lika mycket pengar som företagets lönesänkning. Men möttes av kalla handen.

– Ledningen har inte ens tittat på våra förslag, de har bara sagt nej. Det här är otroligt dåligt skött av vårt bolag, säger Jonna Thulin, ordförande för Unionenklubben på Sunclass airlines och fortsätter:

– All personal har varit helt med på att vi måste dra ner på kostnader och att vi måste hjälpa till. Det pågår en pandemi i världen och hela flygbranschen går på knäna. Vi hade kunnat komma överens genom ett givande och tagande, men ledningen har drivit sin linje stenhårt.

Läs mer: Anställda på Ving sägs upp

Efter att förhandlingarna mellan Unionen och Sunclass airlines slutat i oenighet valde bolaget att säga upp hela den svenska personalstyrkan. Man gick därpå ut i media med budskapet att det var Unionens fel att förhandlingarna strandat och att man tvingas säga upp personal. Flygbolaget hävdade också att 98 procent av den svenska kabinpersonalen var för en lönesänkning, men det är helt felaktigt enligt Jonna Thulin.

– Det hade ingenting med sänkningen av grundlönen att göra och det var ingen omröstning. Det handlade om man kunde tänka sig att ta bort ett lönetillägg efter att permitteringsstödet försvunnit, alltså ändra i sitt anställningsavtal, säger hon.

Från och med torsdagen den 20 augusti är all personal uppsagd, men inte arbetsbefriad.

– Uppsägningsbeskedet var en käftsmäll, efter alla våra ansträngningar.  Det här är ett trauma för många som blir utan jobb, svårt för många att få nytt jobb, säger Jonna Thulin.

Läs mer: "Sänk lönen eller bli av med jobbet"

Känslorna bland de 175 uppsagda medarbetarna är blandade.

– Det har uppstått grupperingar där hälften är skitförbannade på Unionen för att man inte går med på att rädda jobb och hälften har förståelse för att man måste rätta sig efter vad som gäller här i Sverige, säger Jonna Thulin.

En av de som sagts upp är Kristin, som jobbat i bolaget i över 30 år. Hon anser företaget utnyttjat pandemin för att göra sig av med folk.

– Jag är så arg och besviken på vår arbetsgivare, att de inte har lyssnat. Det verkar som att de velat säga upp oss hela tiden. Jag hade kunnat gå med på nästan vad som helst - ett tag - men aldrig permanent lönesänkning. Det känns som man är lagd på en soptipp och att det enbart på grund av principer, säger hon.

Att företag vill sänka löner för medarbetarna på det sätt som Sunclass airlines har försökt är relativt ovanligt, enligt Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

– Innan vi hade korttidsarbetet på plats förekom det att företag ville minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, säger han.

Att aldrig acceptera lönesänkningar för medlemmarna är en facklig princip som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Vi är emot det av samma skäl som svensk fackföreningsrörelse har varit emot det sedan 1900-talets början. Det grundar sig i att värna den viktigaste idén med ett kollektivavtal nämligen att skapa en lönenivå och behålla en utgående lön, förtydligar Martin Wästfelt.

Sänkta löner leder i förlängningen till lönedumpning, enligt Unionens förhandlingschef. Hade Unionen gått med på Sunclass airlines förslag skulle alla kabinanställda i Sverige ha drabbats på sikt.

– Sänker man lönerna på ett ställe leder det med stor sannolikhet till att lönenivåerna sjunker i hela branschen. Det öppnar också upp för att konkurrera med löner vilket strider mot kollektivavtalets grundläggande idé. Genom kollektivavtalet har man lovat varandra att inte ta jobb på andra villkor än de som följer avtalet.

Läs mer: Stordalen tar över Ving

Enligt Unionen skulle en lönesänkningar även få stora negativa konsekvenser för individen, som till exempel försämrad sjukpenningsgrundande inkomst (SGI), ersättning från a-kassan och framtida pension genom lägre avsättningar till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen – framför allt för dem som har ITP2. Även ersättning från Unionens inkomstförsäkring kan påverkas och även den statliga lönegarantin.

Många medlemmar på företaget tycker att Unionen borde gått med på en lönesänkning för att rädda jobben. Vad har ni att säga till dem?
– Jag har hundra procent förståelse för att de här medlemmarna tycker att det känns otroligt tungt och att man ur ett enskilt perspektiv sitter i en jättesvår situation. Men samtidigt så har vi i våra demokratiska beslut och i kollektivavtal slagit fast att det här ska ske på en annan nivå än med individen.

Kollega har sökt företrädare för Sunclass airlines.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.