Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svårare att göra ett bra jobb under krisen
Hälften av de privatanställda tjänstemännen upplever att det blivit svårare att göra ett bra jobb under coronapandemin. Många hemmajobbare har även problem med arbetsmiljön och tycker att de har för lite kontakt med kollegorna.
Fyra av tio privatanställda tjänstemän, som normalt inte jobbar hemifrån, har i huvudsak gjort det under coronapandemin. Tillsammans med de tjänstemän som också normalt delvis jobbar hemma, utgör de 65 procent av alla, enligt en undersökning gjord av Jobbhälsoindex.
En majoritet, 57 procent, av samtliga tillfrågade är nöjda med sin arbetsgivares agerande till följd av coronapandemin. Endast knappt var tionde är uttalat missnöjd.
Det som skaver är att hälften av alla upplever att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats. Det gäller alltså både dem som jobbar hemifrån och de som är kvar på arbetsplatsen.
Hälften av hemmajobbarna upplever också att de haft problem med arbetsmiljön. Fyra av tio tycker de har en otillräcklig kontakt med kollegorna.
Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert, är med tanke på de stora förändringar som våren inneburit inte förvånad över resultatet av undersökningen.
– Det har ju varit en tid när arbetsgivarna har behövt ta många snabba, stora beslut och haft fokus på det som varit mest akut för stunden. Och då kan det också ha blivit så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer i ett senare fokus, säger hon.
– Men när anställda känner att man har svårare att göra ett bra jobb, har problem med arbetsmiljön och upplever en minskad delaktighet på grund av mindre utbyte med kollegorna, kan det finnas risk för ohälsa. Därför är det viktigt att arbetsgivarna regelbundet fortsätter jobba med arbetsmiljöfrågorna och genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöker vad som brister och tillsammans med arbetsmiljöombud och de anställda tar fram åtgärder.
Den största oron bland samtliga i undersökningen har varit att man ska smittas på jobbet eller till och från jobbet, vilket en av fyra har uppgett.
Nästan lika många, 22 procent, är oroliga för att bli uppsagda till följd av pandemin.
Bland de cirka 1 500 privatanställda tjänstemännen som deltagit i undersökningen tror tre av tio att de kommer att arbeta på ett annat sätt än tidigare när pandemin är över.
Fotnot: Undersökningen gjordes från slutet av april till början av juni i år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
