Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Svårare att göra ett bra jobb under krisen
Hälften av de privatanställda tjänstemännen upplever att det blivit svårare att göra ett bra jobb under coronapandemin. Många hemmajobbare har även problem med arbetsmiljön och tycker att de har för lite kontakt med kollegorna.
Fyra av tio privatanställda tjänstemän, som normalt inte jobbar hemifrån, har i huvudsak gjort det under coronapandemin. Tillsammans med de tjänstemän som också normalt delvis jobbar hemma, utgör de 65 procent av alla, enligt en undersökning gjord av Jobbhälsoindex.
En majoritet, 57 procent, av samtliga tillfrågade är nöjda med sin arbetsgivares agerande till följd av coronapandemin. Endast knappt var tionde är uttalat missnöjd.
Det som skaver är att hälften av alla upplever att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats. Det gäller alltså både dem som jobbar hemifrån och de som är kvar på arbetsplatsen.
Hälften av hemmajobbarna upplever också att de haft problem med arbetsmiljön. Fyra av tio tycker de har en otillräcklig kontakt med kollegorna.
Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert, är med tanke på de stora förändringar som våren inneburit inte förvånad över resultatet av undersökningen.
– Det har ju varit en tid när arbetsgivarna har behövt ta många snabba, stora beslut och haft fokus på det som varit mest akut för stunden. Och då kan det också ha blivit så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kommer i ett senare fokus, säger hon.
– Men när anställda känner att man har svårare att göra ett bra jobb, har problem med arbetsmiljön och upplever en minskad delaktighet på grund av mindre utbyte med kollegorna, kan det finnas risk för ohälsa. Därför är det viktigt att arbetsgivarna regelbundet fortsätter jobba med arbetsmiljöfrågorna och genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete undersöker vad som brister och tillsammans med arbetsmiljöombud och de anställda tar fram åtgärder.
Den största oron bland samtliga i undersökningen har varit att man ska smittas på jobbet eller till och från jobbet, vilket en av fyra har uppgett.
Nästan lika många, 22 procent, är oroliga för att bli uppsagda till följd av pandemin.
Bland de cirka 1 500 privatanställda tjänstemännen som deltagit i undersökningen tror tre av tio att de kommer att arbeta på ett annat sätt än tidigare när pandemin är över.
Fotnot: Undersökningen gjordes från slutet av april till början av juni i år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
