Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kollega testar coronaanpassat utekontor

Nöden är uppfinningarnas moder - coronapandemin fick ett gäng blivande landskapsarkitekter vid SLU i Uppsala att smälla upp ett ur och skurkontor, där risken för smitta är minimal. Kollegas testpatrull var på plats första dagen och provkörde kontoret.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
En tjattrande gräsand kan distrahera lika mycket som en tjattrande kollega. Johanna Rovira / Kollega

Om den här artikeln tar slut lite abrupt beror det på att testpatrullens datorbatteri lagt av. Vill bara förvarna – här saknas ström. En liten miss av de fem studenter på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som skapat utomhuskontoret med coronasäkerhet i åtanke.

Läs mer: Många fördelar med arbete i det fria

Efter drygt två månaders hemarbete tyckte testpatrullen att det skulle vara lite kul med omväxling, att jobba sida vid sida med andra, om än inte de närmaste kollegorna. Ack vad vi bedrog oss – här är lika tomt på tjänstemän som det förmodligen är på flertalet inomhuskontor nuförtiden. I stället för kollegornas tjatter får vi hålla till godo med två gräsänder som kväker lite ängsligt i strandkanten.

Men den största fadäsen är avsaknad av kaffemaskin – den viktigaste faciliteten på ett modernt kontor och den vi saknar mest i förskingringen. Den viktiga detaljen har de blivande landskapsarkitekterna olyckligtvis förbisett. Liksom internetuppkoppling och små antiseptiska våtservetter för att torka bort efterlämnade hudpartiklar och virus.


Lena Blom och Ellen Ekdahl, som båda jobbar med fastighetsförvaltning, skulle kunna tänka sig att jobba i ur och skurkontoret några timmar. Mer går ju inte eftersom det saknas ström, konstaterar de.

En vaktmästare eller en supportperson hade också varit bra om arkitekterna tänkt på att utrusta sitt kontor med. Men i övrigt får utomhuskontoret högt betyg av en entusiastisk testpatrull.

Läge: Fem K av fem möjliga. Svindlande vackert med Fyrisån på ena sidan och lummiga träd på andra och som tak. Möjligtvis minus för en tennisbana som skymmer utsikten lite, det kan dock vara en förmån för den som gillar tennis och har en friskvårdstimme att utnyttja.

Klimat: Fem av fem igen. Inget inomhuskontor med klimatanläggning kan komma i närheten av denna perfekta temperatur. Skugga och en sval bris som sveper genom kontorsytorna. Doft av blommor, sjövatten, nyklippt gräs på det gör arbetsklimatet perfekt.  

Ergonomi: Tre K. Det saknas visserligen höj och sänkbara bord, men finns två bord att stå och jobba vid.

Inredning: Fyra K. Insynsskydden, eller om de möjligtvis är vindskydd, är ganska ineffektiva men charmiga i sin enkelhet. En loungesoffa i trä vid vattenbrynet kompletterar kontoret. Dessutom kan man sitta och dingla med benen i några björkgrenar som försetts med dynor av rep. Alla möbler är utformade i material som ska harmonisera med omgivningen.

Buller/ljud: Tre K. Det händer saker runt om kontoret hela tiden. Man blir distraherad av puttrande båtar, hurtiga cyklister, ett gäng hänsynslösa frisbeespelare, förälskade koltrastar och folk som tror att det går an att ha picknick precis utanför. Ungefär lika svårt att koncentrera sig på jobbet som i ett vanligt kontorslandskap med andra ord.

Säkerhet: Tre K. Man bör nog inte lämna datorn framme när man går på lunch, eftersom vem som helst kan trava in och sno den. Kanske är det coronasäkert med arbetsytor på rejält avstånd till varandra, men risken för att bli biten av en insekt eller få en frisbee i huvudet är överhängande.

Städning: Två K. Under all kritik. Trots att kontoret bara varit öppet en dag finns det ketchuprester och fågelbajs på några av borden. Å andra sidan täcks eventuellt damm och smuts av en grön mjuk gräsmatta beströdd med tusenstjärnor.

Faciliteter: Tre K. Nog kan det räknas som en facilitet att ha tillgång till svalkande vatten att doppa sig i en riktigt varm försommardag? Att det sedan inte finns några toaletter i närheten kan vara ett aber, men framför allt är det avsaknaden av kaffemaskin som sänker betyget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.