Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Facken anklagar apotek för missbruk av krisavtal

Det blir ingen förlängning av apotekens tillfälliga krisavtal. Avtalet behövs inte längre och arbetsgivarna har misskött det, anser Unionen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen och Sveriges Farmaceuter menar att arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet genom att bland annat ha flyttat anställda mellan apotek på ett sätt som inte var tänkt. Johan Nilsson / TT

Många branscher drabbades hårt av kraftigt minskad efterfrågan när coronakrisen bröt ut i mitten på mars. Men till apoteken blev anstormningen enorm när många bunkrade munskydd, handsprit och receptbelagda läkemedel.

– Det var helt galet på apoteken. Företagen hade ett stort behov att under perioden ta ut mer arbetstid än vad lag och avtal medger, säger Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman för apoteken på Unionen.

Varken facken – Unionen och Sveriges Farmaceuter – apotekskedjorna eller arbetsgivarorganisationen Svensk Handel kunde hantera situationen enligt gällande lagar och regler, till exempel medbestämmandeförhandlingar. Därför tog de fram partsgemensamma riktlinjer, eller ett ”krisavtal” som det också kallas. Krisavtalet gjorde det bland annat möjligt för apoteken att med kort varsel ändra sina öppettider och medarbetarnas arbetsscheman. Vid behov kunde även personal flyttas från ett apotek till ett annat. Arbetsgivarna kunde dessutom ge besked om semester med kortare varsel än normalt.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Förhandlingarna ersattes av en informationsskyldighet, förutsatt att arbetsgivarens åtgärder var en direkt följd av coronavirusets effekter, säger Anders Fredriksson.

Svensk Handel – som företräder de fyra apotekskedjorna Apoteket AB, Apoteket hjärtat, Kronans apotek och Lloyds apotek – ser positivt på att riktlinjerna utvecklades.

– De har varit till stor nytta för våra medlemsföretag och bidragit till att apoteken har varit tillgängliga för sina kunder, säger Per Dalekant, avtalsansvarig för apoteksavtalen på Svensk Handel.

Den 20 maj löpte avtalet som började gälla den 24 mars ut. Svensk Handel ville då förlänga överenskommelsen till slutet av augusti.

– Läget är fortfarande osäkert. Vi vet inte var i landet det kan utvecklas en större smittspridning och vi har något högre sjukfrånvaro till följd av corona. Vi ser även förändrade köpmönster, med ökad e-handel och att omsättningen i vissa lägen har minskat. Därför ser vi fortfarande ett behov av någon form av partsgemensamma riktlinjer. Blir det svårare att lösa bemanningen på apoteken och vid sjukfrånvaro finns en risk för att tillgängligheten påverkas, säger Per Dalekant.

Men facken tyckte inte att det fanns någon anledning att förlänga krisavtalet.

– Det var inte jättesvårt för oss att komma fram till det. Det är inte alls samma tryck på apoteken nu som i mars. Nu hinner arbetsgivaren sköta planeringen på det sätt som de normalt gör, säger Anders Fredriksson.

Misskötsel på flera apotek

Det finns också, enligt facken, flera exempel på hur arbetsgivarna har missbrukat krisavtalet. Bland annat har inte möjligheten att vid behov flytta personal mellan apoteken utnyttjats som det var tänkt.

– Den nya arbetsplatsen skulle ligga inom normalt pendlingsavstånd för att det skulle vara möjligt att förena familjeliv och arbetsliv. Men företagen planerade dåligt, enskilda individer fick åka långa sträckor och belastades orimligt hårt, säger Anders Fredriksson.

Facken anser inte heller att arbetsgivaren gav besked om semester och arbetsscheman i så god tid som möjligt.

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– I extremfall fick medarbetarna scheman dag för dag. Och det förekom att arbetsgivarna väntade med att lämna besked om semestern in i det sista, utan att det fanns någon koppling till coronasituationen. Det handlade enbart om dålig planering och det skapade irritation bland medlemmarna, säger Anders Fredriksson.

Men Svensk Handel har en annan bild av läget.

– Vår bedömning är att medlemsföretagen har hanterat riktlinjerna korrekt. Under den första perioden var situationen ansträngd för såväl fackens medlemmar som för apoteken som organisation.

Arbetsgivarsidan tycker också att facken borde ha påtalat de problem som medarbetarna upplevde tidigare.

– Då hade vi kunnat försöka komma till rätta med de situationer där de menar att riktlinjerna överutnyttjas.

Men enligt Anders Fredriksson på Unionen var det inte möjligt.

– Problemet är att personalen är rädda för repressalier i form av sämre scheman och lägre löneutveckling om de uttalar sig öppet. Därför har vi tyvärr inte kunnat presentera specifika exempel, säger han.

Läs mer: Unionen uppmanar apotekspersonal våga mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.