Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Trots corona: ”Massa jobb att söka”

Antalet tjänstemän som har sökt stöd hos omställningsorganisationen TRR har nästan fördubblats under coronakrisen. Men det finns fortfarande gott om jobb att söka för dem som blir uppsagda.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
Det finns massvis med jobb att söka för uppsagda tjänstemän, enligt TRR. Stina Stjernkvist / TT

Ungefär 4 500 personer som har blivit av med jobbet under coronakrisen har sökt sig till trygghetsorganisationen TRR, som bland annat stöttar uppsagda tjänstemän. Det är 2 000 fler än under mars och april för ett år sedan.

Det är främst tjänstemän inom besöksnäringen, hotellkedjorna, flyget, resebranschen och detaljhandeln som har drabbats när kunderna har uteblivit i spåren av coronapandemin. I första hand kommer de från storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. Många tjänstemän i Malmö har också förlorat jobbet, men inte riktigt lika många.

Läs mer: Fler tjänstemän sägs upp på grund av coronakrisen

– Jag kan tänka mig att det beror på att fler huvudkontor inom de berörda branscherna ligger i Stockholm och Göteborg, säger TRR:s operativa chef Erica Sundberg.

På måndagen presenterade Arbetsförmedlingen statistik som visar att arbetslösheten fortsätter att stiga och nu är 8,1 procent.

Men för tjänstemän finns det fortfarande gott om jobb.

– Lägger man krut på sitt nätverkande och jobbsökande finns jobb att söka – massvis. Arbetsförmedlingen och kriminalvården behöver stärka upp sina verksamheter. Och kommunerna har ett korttidsbehov av tjänstemän inom alla kategorier – som inköp, logistik, inom HR och lön. Det finns verkligen jobb att söka, säger Erica Sundberg.

Det är fortfarande för tidigt att säga om tjänstemän som blir uppsagda söker sig till de branscher som har brist på personal.

– Det har ju bara gått några veckor. Jag tror att många som får lämna sitt drömjobb – som de har kämpat för att få och där de kanske har gjort intern karriär – verkligen vill komma tillbaka och bidar sin tid i hopp om att krisen blåser över, säger Erica Sundberg.

Men hon tror också att det finns uppsagda tjänstemän som startar eget för att möta det behov av tillfällig arbetskraft som nu finns inom ekonomin.

– De tar interima uppdrag för att säkra försörjningen, passa på att bygga på sitt cv och prova på nya utmaningar. En del av dem går nog tillbaka till sin tidigare bransch om de får möjlighet. Andra vädrar nog luft och inser att de vill göra något helt nytt.

De som får stöd av TRR är ofta i en kris och chockade över att de har blivit av med jobbet. Den extrema osäkerhet som råder under den nuvarande globala pandemin späder på oron. För att minska oron visar TRR bland annat på goda exempel.

– Vi berättar att nio av tio kommer ut i en ny lösning. Förra året tog det ungefär sju månader. Nu kan det naturligtvis ta lite längre tid, beroende på vilka mål man har. Men för den som kan tänka sig att ta en tillfällig anställning kan det nog gå betydligt fortare än så, säger Erica Sundberg.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.