Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kent bär kulturen på Hilti

Hårda krav i en omhändertagande miljö. Så beskriver arbetsplatsombudet Kent Tomeby klimatet på byggteknikföretaget Hilti. Själv ser han jobbet som en del av sin egen person och har varit mentor åt otaliga nyanställda. Nu har han belönats med priset Årets kulturbärare.
Ola Rennstam Publicerad
Hilti
Kent Tomeby på Hilti i Växjö har prisats för sitt engagemang. Hilti

Kent Tomeby, 52, har arbetat på Hilti i 29 år. Under årens lopp har han haft många roller på bolaget, mest inom försäljning. Att kollegor och ledning uppskattar Kents stora engagemang och positiva inställning går inte att ta miste på. I veckan tilldelades han utmärkelsen ”Årets kulturbärare” av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

– Det var överraskande och fantastiskt roligt, telefonen har ringt oavbrutet. Nu gäller det bara att försöka leva upp till det här, haha. För mig är det inte bara ett jobb utan det har i viss mån växt samman med mig som person. Tydligen är det en kollega på HR-avdelningen som nominerat mig utan att jag visste om det, säger han.

Vad är en kulturbärare för dig?
– Det är en person som verkligen lever efter sina egna och företagets värderingar. Att man försöker sträva efter samma mål.

Det finns många anledningar till att Kent Tomeby varit Hilti trogen under alla år, den främsta är att han uppskattar omtänksamheten på företaget.

– Man ställer hårda krav men det är en omhändertagande kultur. Företaget är fantastiskt på att fånga upp folk när de känner att man behöver en ny utmaning. Då ordnar man det.

Ett exempel på den lösningsorienterade kulturen inträffade för fem år sedan då Kent Tomeby drabbades av prostatacancer. Operationen gick bra och han var snart tillbaka på jobbet som key acount manager igen. Men efter ett tag började sjukdomsperioden ta ut sin rätt.

– Jag kände mig väldigt trött och insåg ganska snart att jag just då inte hade rätt energi för mitt krävande jobb som innebar mycket resor och långa dagar, berättar Kent Tomeby.

Han begärde ett möte med företagets vd och på stående fot bestämde de att Kent skulle få en ny roll där han skulle börja utbilda alla nyanställda säljare.

– Jag fick ny energi och började tycka det var roligt att jobba igen.

I dag är Kent Tomeby frisk från cancern och är regionchef för en grupp med fem säljare. Han har även inlett en facklig karriär som nyutsett arbetsplatsombud för Unionen.

I årets upplaga av Great Place to Work kom Hilti på första plats – för tredje året i rad.

– En orsak att det fungerar så bra tror jag är att vi har små team, ingen chef har mer än åtta medarbetare. Det gör att man får en närhet till varandra, alla blir sedda och chefen vet vilka utmaningar och möjligheter man har sin vardag, säger Kent Tomeby.

Årets kulturbärare

Årets kulturbärare går till en person som genom sitt agerande och arbete verkligen lever företagets värderingar och bidrar till att inspirera sina kollegor och bygga en stark arbetsplatskultur. Priset delas ut av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.