Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kent bär kulturen på Hilti

Hårda krav i en omhändertagande miljö. Så beskriver arbetsplatsombudet Kent Tomeby klimatet på byggteknikföretaget Hilti. Själv ser han jobbet som en del av sin egen person och har varit mentor åt otaliga nyanställda. Nu har han belönats med priset Årets kulturbärare.
Ola Rennstam Publicerad
Hilti
Kent Tomeby på Hilti i Växjö har prisats för sitt engagemang. Hilti

Kent Tomeby, 52, har arbetat på Hilti i 29 år. Under årens lopp har han haft många roller på bolaget, mest inom försäljning. Att kollegor och ledning uppskattar Kents stora engagemang och positiva inställning går inte att ta miste på. I veckan tilldelades han utmärkelsen ”Årets kulturbärare” av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

– Det var överraskande och fantastiskt roligt, telefonen har ringt oavbrutet. Nu gäller det bara att försöka leva upp till det här, haha. För mig är det inte bara ett jobb utan det har i viss mån växt samman med mig som person. Tydligen är det en kollega på HR-avdelningen som nominerat mig utan att jag visste om det, säger han.

Vad är en kulturbärare för dig?
– Det är en person som verkligen lever efter sina egna och företagets värderingar. Att man försöker sträva efter samma mål.

Det finns många anledningar till att Kent Tomeby varit Hilti trogen under alla år, den främsta är att han uppskattar omtänksamheten på företaget.

– Man ställer hårda krav men det är en omhändertagande kultur. Företaget är fantastiskt på att fånga upp folk när de känner att man behöver en ny utmaning. Då ordnar man det.

Ett exempel på den lösningsorienterade kulturen inträffade för fem år sedan då Kent Tomeby drabbades av prostatacancer. Operationen gick bra och han var snart tillbaka på jobbet som key acount manager igen. Men efter ett tag började sjukdomsperioden ta ut sin rätt.

– Jag kände mig väldigt trött och insåg ganska snart att jag just då inte hade rätt energi för mitt krävande jobb som innebar mycket resor och långa dagar, berättar Kent Tomeby.

Han begärde ett möte med företagets vd och på stående fot bestämde de att Kent skulle få en ny roll där han skulle börja utbilda alla nyanställda säljare.

– Jag fick ny energi och började tycka det var roligt att jobba igen.

I dag är Kent Tomeby frisk från cancern och är regionchef för en grupp med fem säljare. Han har även inlett en facklig karriär som nyutsett arbetsplatsombud för Unionen.

I årets upplaga av Great Place to Work kom Hilti på första plats – för tredje året i rad.

– En orsak att det fungerar så bra tror jag är att vi har små team, ingen chef har mer än åtta medarbetare. Det gör att man får en närhet till varandra, alla blir sedda och chefen vet vilka utmaningar och möjligheter man har sin vardag, säger Kent Tomeby.

Årets kulturbärare

Årets kulturbärare går till en person som genom sitt agerande och arbete verkligen lever företagets värderingar och bidrar till att inspirera sina kollegor och bygga en stark arbetsplatskultur. Priset delas ut av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.