Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så kan vi minska matsvinn på jobbet

En tredjedel av all mat slängs i onödan. En hel del i personalmatsalar. Men det finns initiativ som faktiskt lyckats minska matsvinnet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad
Bertil Ericson / TT
I Sverige slänger vi 1,3 miljoner ton mat per år. Sabis och Generation Waste är exempel på företag som jobbar för att minska matsvinnet. Bertil Ericson / TT

I Sverige åker 1,3 miljoner ton mat om året i soporna, enligt Naturvårdsverket. Daniel Oddhammar, som jobbat som kock i 25 år och nu driver företaget Generation Waste som vill stoppa matsvinnet, tror att siffran i själva verket är mycket högre.

– Man märker att vissa företag mörkar sitt svinn. Men att minska matsvinnet är på tapeten. När jag började väga maten för två, tre år sedan tyckte alla jag var väldigt märklig, men nu har det vänt, säger Daniel Oddhammar.

Enligt honom är ett av skälen till svinnet att kockar hellre slänger än återanvänder mat av risk för att matförgifta någon. Ett annat är att många lunchrestauranger gått från att servera tallriksportioner till bufféer, för att det är mindre personalkrävande.

– Buffén är en av bovarna i dramat, instämmer Daniel Seifter, affärsområdeschef på Sabis, ett företag som driver flera företagsrestauranger i Stockholmstrakten.

– Det finns en mentalitet hos vissa gäster att om man får äta hur mycket man vill, så tar man för mycket. Vissa gäster lägger upp 450-500 gram och ännu mer. Äter de upp all mat är det ett hälsoproblem. Slängs maten är det matsvinnsproblem.

Sabis har jobbat med att minimera matsvinnet i flera år, bland annat genom att öka kunskapen hos sina kockar, mäta matrester och genom kommunikation med matgästerna. På fem år har matsvinnet halverats.

– Men fortfarande är det flera hundra kilo mat som slängs. Förra året var det i snitt cirka 50 gram per gäst. Den siffran ska ner med tio procent om året och helst ner till noll, säger Daniel Seifter.

Enligt en undersökning som Kollega låtit göra i sambarbete med Novus bidrar Unionens medlemmar sparsamt till matsvinnet på jobbet. Nästan två tredjedelar menar att de aldrig får mat över på tallriken. Bara en procent får alltid mat över.

Dessutom är medlemmarna rysligt bra på att ta med sig matrester hemifrån i matlåda. 58 procent av de tillfrågade uppger att de har matlåda.

70 procent har tillgång till personalmatsal eller matrum och bara 18 procent äter normalt sin lunch ute på restaurang, enligt undersökningen.

Medlemmarna har också flera tänkvärda förslag och idéer om hur man kan få ner svinnet. Många av tankarna används redan eller har varit föremål för diskussioner inom restaurangbranschen.

Att väga maten och ta betalt per gram till exempel. Eller att sälja överbliven mat till ett lägre pris genom företag som startat just i syfte att minska matsvinnet i restaurangbranschen, exempelvis Karma, Resq Club och Meal Makers.

– Vi jobbar tätt samman med Karma, som säljer överbliven mat via sin app. Det är ett bra sätt att erbjuda mat som annars skulle ha gått i soporna, säger Daniel Seifter.

För Sabis handlar matsvinnsfrågan också om att inte laga för mycket mat från början, utan att i stället laga måltiderna på beställning allteftersom. Man arbetar också med menyplanering i flera steg för att använda råvaror på bästa sätt. På måndagen serveras kanske fisk och rödbetspuré, tisdagen därefter rödbetssoppa där överbliven puré kommer till användning.

Olika typer av så kallad nudging används också i branschen för att minska svinnet. Mindre tallrikar får oss att ta mindre. Att börja buffébordet med grönt och frukt och avsluta med proteinet är ett annat sätt att knuffa matgäster i rätt riktning utan att använda pekpinnar.

Fast det finns restauranger i branschen som använder pekpinnar också. En hade i början av sitt buffébord satt upp en skylt där det stod: ”I går slängde vi x kilo mat – det hade kunnat mätta y antal människor”.

Doggybag är ett annat alternativ som föreslås av undersökningens deltagare. Daniel Seifter är i grunden inte emot idén om att kunna ta matrester med sig hem, men doggybagen medför andra problem.

– Då ökar mängden engångsmaterial, vilket vi aktivt arbetar med att minska. Sedan finns det en risk att gäster tar mer mat än en normal portion vilket får konsekvenser både för ekonomin och för andra gäster som riskerar att stå utan mat för att det tar slut.

Hans förslag är att matgäster hellre tar eller ber om bara lite mat från början och ber om mer ifall de fortfarande är hungriga.

– Ta inte mer mat än du verkligen behöver av en buffé och säg till om att byta ut eller ta bort något du inte gillar när det serveras. Be bara om två potatisar om du vet att du inte kommer att äta fler, säger Daniel Seifter.

Daniel Oddhammar nämner ytterligare en metod:

– På den lunchrestaurang jag jobbade på lät vi gästerna ta kolhydraterna från buffébordet, men portionerade ut proteinet på assietter.

Matsvinn på jobbet

 

VAD ÄTER DU VANLIGTVIS TILL LUNCH?

Matlåda: 58 % (kvinnor 68, män 50)

Restaurangmat: 25 % (kvinnor 17, män 32)

Köper mat och tar med till jobbet: 11 % (kvinnor 9, män 12)

Annat: 6 % (kvinnor ohc män lika)

 

BRUKAR DET BLI MAT ÖVER PÅ TALLRIKEN?

Nej aldrig: 67 %

Ja: 33 %

 

Kollegas undersökning gjordes av Novus, som har genomfört 1073 intervjuer. Deltagarfrekvensen var 46 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.