Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Förtroendevalda fixar fikat på distans

Många företag har korttidspermitterat sin personal. Det innebär att även förtroendevalda får sköta uppdraget på distans. Men med videomöten och digitala fikor kommer man långt.
David Österberg, Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Ett tips till dig som är förtroendevald är att passa på att kallprata lite vid mötet för att fånga upp om någon mår dåligt. Shutterstock

Att vara förtroendevald på distans är lättare än vad Mari Carlquist, heltidsfacklig på Scania, hade kunnat föreställa sig. Hon ser flera fördelar och hoppas att en del möten kan vara digitala även efter corona-eran.

– Hade någon sagt till mig för fem veckor sedan att jag skulle göra mitt jobb på distans hade jag protesterat. Aldrig, det skulle omöjligt fungera, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje.

– Men det funkar ju! Förvånansvärt bra dessutom.

Mari Carlquist är en av fem heltidsanställda förtroendevalda för runt 3 000 Unionenmedlemmar på Scania. Fast just för tillfället är de bara tre som faktiskt jobbar hundra procent. Flertalet anställda på Scania är korttidspermitterade, tre av fackombuden är undantagna såsom nyckelpersoner.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

Den största nackdelen med att jobba på distans och ha möten digitalt, menar hon, är att man går miste om den vanliga överhörningen inom det egna teamet.

– Vi har infört digital fika och täta avstämningar så att vi inte tappar gruppkänslan.

En annan konsekvens av distansarbetet, som kan betraktas både som en fördel och som en nackdel, är att småsnacket runt omkring mötena faller bort och de digitala mötena tenderar att blir mer koncentrerade och effektiva.

– En fördel är att man slipper ränna runt så mycket på olika ställen. Vi har blivit väldigt duktiga på tekniken och har massor av möten som av olika anledningar inte gick att ha digitalt tidigare. Jag hoppas vi kan ta med oss en del av det vi lärt oss och ha fler digitala möten i framtiden.

Kontakten med medlemmarna skedde redan tidigare i stor utsträckning på distans. Mejl och telefonsamtal var betydligt vanligare än möten med enstaka medlemmar IRL, menar Mari Carlquist, som inte heller ser någon ökning av kontakter från bekymrade medlemmar, trots avtalet om korttidsarbete.

– Nej, våra medlemmar är inte särskilt oroliga för framtiden. Man känner sig nog trygg och omhändertagen och förtroendet för arbetsgivaren är stort. Vårt huvudskyddsombud kanske får lite mer frågor.

På grossistföretaget PF Concept i Göteborg jobbar runt 25 tjänstemän. De blev permitterade den 1 april och arbetar numera 40 procent. Åsa Lindqvist, som är arbetsplatsombud, tycker att det fungerar bra att vara förtroendevald på distans.

– Vi tar fackliga frågor via Teams och medlemmarna är jättebra på att höra av sig med frågor. När korttidspermitteringarna infördes blev det förstås många frågor kring det. Vi jobbade till exempel heltid de tre första dagarna i april, innan avtalet var klart, och många undrade hur de skulle göra med de timmarna. Oftast kan jag svara på frågorna, annars ringer jag bara vd:n eller Unionen och tar reda på svaret.

Någon direkt oro bland medlemmarna har hon inte märkt av. Men många börjar längta tillbaka till kontoret och kollegorna.

– Den vanligaste frågan jag får är nog när de får komma tillbaka till kontoret. Men det är ju omöjligt för mig att veta. Jag brukar svara att de ska räkna med åtminstone ett par månader så att de inte blir besvikna. Alla längtar tillbaka, det tråkigt att inte få träffa sina kollegor. Därför är det så bra att vi kan ha videomöten, då får man ju i alla fall träffa sina kollegor en stund på det viset.

Tips till förtroendevalda på distans

  • Ta inte för givet att folk hör av sig självmant utan se till att boka in möten och avstämningar för att inte riskera att saker faller mellan stolarna.
  • Passa på att kallprata lite vid mötena för att eventuellt fånga upp någon som mår dåligt och för att det mjuka småpratet också fyller en viktig funktion.
  • Se till att det inte finns en streamande tonåring som slukar bredband i rummet intill samtidigt som du har ditt möte.
  • Stäng av kameran efter att du presenterat dig i början av mötet för att spara på bandbredden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.