Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Begärde lön – fick sparken
När kvinnan krävde att få ut sin lön fick hon sluta på dagen. I förhandlingen med Unionen hävdade cateringfirman plötsligt att kvinnan aldrig varit anställd. Nu har förbundet stämt bolaget och kräver 75 000 kronor i skadestånd.
Kvinnan arbetade med försäljning på en cateringfirma i Stockholm när hon i höstas plötsligt fick ett sms från sin närmaste chef. Meddelandet slog fast att hennes anställning skulle upphöra med omedelbar verkan. En dryg vecka senare fick hon ett brev från bolaget där det konstaterades att hon inte uppfyllt sin arbetsplikt. Kvinnan har dock en annan uppfattning.
– Medlemmen fick inte ut sin lön och fick påminna flera gånger innan den till slut betalades ut. Då drog arbetsgivaren öronen åt sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som har hand om tvisten.
Under den lokala förhandlingen mellan Unionen och cateringfirman deklarerade bolaget att det aldrig funnits något anställningsförhållande mellan företaget och kvinnan. Anställningsavtalet var något som upprättats mellan henne och hennes chef. Enligt Unionen handlar det om en efterhandskonstruktion.
– Företaget kommer att få svårt att vinna framgång i den invändningen. De har betalat in skatt och sociala avgifter för vår medlem, det är självklart att de är arbetsgivare. Under anställningsintervjun träffade hon samtliga tre delägare, att de inte skulle känt till hennes anställning är uteslutet. I det här fallet har vår medlem blivit av med jobbet utan några grunder alls, säger Lena Isenstam.
Bolagets representant, som undertecknade anställningsavtalet, var också angiven som kontaktperson när tjänsten annonserades ut på Platsbanken, vilket också styrker att han var behörig att teckna anställningsavtal för bolagets räkning.
Nu har Unionen stämt bolaget i Stockholms tingsrätt och kräver 75 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Att skadeståndskravet är förhållandevis lågt beror på att kvinnan bara hade varit anställd en kort tid vid avskedandet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen
Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Övervakning av anställda okej – ibland
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Dom kan bli prejudicerande
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
