Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu får Gunnar leva på sin frus lön

Många egenföretagare är i kris till följd av coronasmittan. För två veckor sedan hade Gunnar Söderberg redan 15 föreläsningar inbokade under våren. Nu är de flesta avbokade.
Anita Täpp Publicerad
Filip Svensson/Privat
Föreläsaren och egenföretagaren Gunnar Söderberg hann precis få snurr på verksamheten innan coronakrisen slog till. Filip Svensson/Privat

Efter ett och ett halvt års egenföretagande kunde Gunnar Söderberg i början av året konstatera att han nu äntligen hade börjat få ordentlig fart på sin verksamhet som föreläsare.

Under våren var han redan inbokad 15 gånger för att ”inspirationsföreläsa” på teman som arbetsglädje och knep för att få en roligare vardag.

Det skulle betyda att intäkterna från föreläsningarna nu skulle komma att stå för cirka 70 procent av hans inkomst, vid sidan av det han tjänade på sitt delägarskap i en ekonomisk förening.

Så var planen.

Men Gunnar Söderberg hann bara genomföra en föreläsning innan coronakrisen var ett faktum. Och för drygt ett par veckor sedan började avbokningarna dugga tätt. I några fall, där han bokats via en talarförmedlare, har beställarna valt att omboka föreläsningen till hösten.

– Talarföretaget har starkare avtal än jag och då tyckte nog en del att det blev för dyrt att avboka och ombokade i stället, säger Gunnar.

Läs mer: Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Tack vare delägarskapet i den ekonomiska föreningen, som ännu klarar sig hyfsat trots krisen, har han fortfarande en liten inkomst. Men eftersom Gunnar ännu inte har hunnit bygga upp någon ordentlig buffert hänger nu familjens ekonomi helt på att hans fru fortsätter ha ett tryggt jobb med fast inkomst.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

– Utan hennes lön hade det här varit ännu mer läskigt. Då skulle jag redan ha behövt lägga ned mitt företag, söka a-kassa och jobb nu.

– Nu klarar vi oss i alla fall fram till sommaren. Och nu arbetar jag mycket med att försöka växla om min verksamhet så att den förhoppningsvis går att genomföra digitalt i stället.

Även om det nu är tungt försöker Gunnar hålla humöret uppe genom att leva som han lär, säger han.

– Jag är ju en inspirationsföreläsare och det som ger mig själv mest energi och arbetsglädje, som att tala inför hundratals människor, är ju borta nu. Då behöver jag använda mig av andra sätt, som att fika med några vänner online, gå långpromenader, njuta av solen och göra roliga saker med barnen.

Precis som för många andra krisdrabbade egenföretagare står hans främsta hopp nu till att regeringen också ska ge något slags krisstöd till egenföretagarna.

– Vi är ju alla delar i ett stort system där alla bitar måste fungera. Så jag har full förståelse för att man börjar med att rädda alla företag. Att de överlever är också viktigt för mig eftersom de är mina kunder, säger Gunnar.

– Men företagen kommer också behöva tjänster framöver, som extern hjälp med arbetsmiljöfrågor. Därför är det också viktigt att vi egenföretagare, där många nu står inför konkurs, får stöd så att vi överlever.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.