Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu får Gunnar leva på sin frus lön

Många egenföretagare är i kris till följd av coronasmittan. För två veckor sedan hade Gunnar Söderberg redan 15 föreläsningar inbokade under våren. Nu är de flesta avbokade.
Anita Täpp Publicerad
Filip Svensson/Privat
Föreläsaren och egenföretagaren Gunnar Söderberg hann precis få snurr på verksamheten innan coronakrisen slog till. Filip Svensson/Privat

Efter ett och ett halvt års egenföretagande kunde Gunnar Söderberg i början av året konstatera att han nu äntligen hade börjat få ordentlig fart på sin verksamhet som föreläsare.

Under våren var han redan inbokad 15 gånger för att ”inspirationsföreläsa” på teman som arbetsglädje och knep för att få en roligare vardag.

Det skulle betyda att intäkterna från föreläsningarna nu skulle komma att stå för cirka 70 procent av hans inkomst, vid sidan av det han tjänade på sitt delägarskap i en ekonomisk förening.

Så var planen.

Men Gunnar Söderberg hann bara genomföra en föreläsning innan coronakrisen var ett faktum. Och för drygt ett par veckor sedan började avbokningarna dugga tätt. I några fall, där han bokats via en talarförmedlare, har beställarna valt att omboka föreläsningen till hösten.

– Talarföretaget har starkare avtal än jag och då tyckte nog en del att det blev för dyrt att avboka och ombokade i stället, säger Gunnar.

Läs mer: Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Tack vare delägarskapet i den ekonomiska föreningen, som ännu klarar sig hyfsat trots krisen, har han fortfarande en liten inkomst. Men eftersom Gunnar ännu inte har hunnit bygga upp någon ordentlig buffert hänger nu familjens ekonomi helt på att hans fru fortsätter ha ett tryggt jobb med fast inkomst.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

– Utan hennes lön hade det här varit ännu mer läskigt. Då skulle jag redan ha behövt lägga ned mitt företag, söka a-kassa och jobb nu.

– Nu klarar vi oss i alla fall fram till sommaren. Och nu arbetar jag mycket med att försöka växla om min verksamhet så att den förhoppningsvis går att genomföra digitalt i stället.

Även om det nu är tungt försöker Gunnar hålla humöret uppe genom att leva som han lär, säger han.

– Jag är ju en inspirationsföreläsare och det som ger mig själv mest energi och arbetsglädje, som att tala inför hundratals människor, är ju borta nu. Då behöver jag använda mig av andra sätt, som att fika med några vänner online, gå långpromenader, njuta av solen och göra roliga saker med barnen.

Precis som för många andra krisdrabbade egenföretagare står hans främsta hopp nu till att regeringen också ska ge något slags krisstöd till egenföretagarna.

– Vi är ju alla delar i ett stort system där alla bitar måste fungera. Så jag har full förståelse för att man börjar med att rädda alla företag. Att de överlever är också viktigt för mig eftersom de är mina kunder, säger Gunnar.

– Men företagen kommer också behöva tjänster framöver, som extern hjälp med arbetsmiljöfrågor. Därför är det också viktigt att vi egenföretagare, där många nu står inför konkurs, får stöd så att vi överlever.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.