Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande företag lånar ut personal

Mängder av företag tvingas lägga ner verksamheten i spåren av coronasmittan. Andra har rekordmycket att göra. Nu lånar de som saknar arbetsuppgifter ut sina anställda till sektorer som behöver dem bättre.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Privat
Mia Sånesson jobbar i vanliga fall som receptionist på hotell, men nu är det butiksjobb på Ica som gäller. Privat

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt av coronaviruset. Gäster avbokar restaurangbesök och hotellnätter av rädsla för smittspridning, och många anläggningar står helt tomma.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Kattis Ivholt driver hotell Dannegården & Restaurang 32 samt Bistro Links på Trelleborgs golfklubb.

– På en halvdag för drygt en vecka sedan var allt avbokat. Det är tufft.

Totalt har hon elva medarbetare som bland annat arbetar som köksmästare, frukostvärdinnor, i receptionen och med konferensverksamheten.

– När avbokningarna kom ville alla hjälpa till – någon erbjöd sig att ta semester för att renovera huset, andra sade att de kunde vara föräldralediga eller ta kompledigt.

Men de flesta jobbar på som vanligt – i en ny bransch. Kattis Ivholt berättar att det finns ett väl utvecklat samarbete mellan företagen i Trelleborg. Genom sitt nätverk kom hon i kontakt med Ica Maxis delägare Anders Somstedt.

– Jag sade: Du behöver kanske personal. Jag står här med hundra procents avbokning och all min personal.

Ica Maxi tackade ja till erbjudandet som kom lägligt.

– Sedan hamstringen förra veckan har varuförsörjningen varit ansträngd. Något fler än vanligt är dessutom hemma, med tanke på att alla med lindriga symptom, ska stanna hemma. Vi behöver hjälp med att plocka upp varor, så jag tänkte att vi tar hjälp av Kattis och hennes personal. Vi ville också bistå dem så att deras verksamhet kan hållas igång, säger Anders Somstedt.

I fredags började personalen på Dannegården i stället jobba heltid på Ica Maxi med att plocka upp varor och hålla ordning i butiken. Mia Sånesson är en av dem som har bytt jobb. Normalt sett arbetar hon i receptionen på hotell Dannegården med bland annat konferensbokningar.

­ – Det här är en fantastisk möjlighet att behålla jobbet. Annars blir det korttidspermittering och i värsta fall uppsägning. Och det är kul att prova på något nytt. Mestadels packar vi upp varor. I förmiddags gjorde jag pyramider på fruktavdelningen. Men jag vill ju gärna komma tillbaka till Dannegården när tiderna blir normala och hjulen börjar rulla igen, säger hon.

Det är Ica Maxi som i slutändan betalar för det arbete som Dannegårdens medarbetare utför. Det kan bli räddningen för hela Katti Ivholts hotell- och restaurangverksamhet.

– För varje dag vi kan ha personal på Ica Maxi klarar vi att hålla oss flytande en stund till. Jag behöver inte vidta några åtgärder.  Korttidspermittering är en fantastisk möjlighet. Men de som permitteras kan lätt bli oroliga för att bli uppsagda senare. Det vill jag undvika.

Det finns också exempel på hur personer som har permitterats på grund av arbetsbrist nu tar sig an andra uppgifter. Flera medier har rapporterat om hur Sophiahemmet skolar om kabinpersonal på SAS till sjukvårdsbiträden. Och lastbilstillverkaren Scania lånar ut sin produktions- och logistikpersonal till medicinteknikföretaget Getinge, för att hjälpa till med produktionen av respiratorer.

Göteborgs stad ser över möjligheterna att låta permitterad och varslad personal frivilligt jobba inom vården och äldre- och barnomsorgen, där det är stor brist på alltifrån sjuksköterskor och barnskötare till personer som besöker och kör ut mat till äldre.

– Det finns personer som arbetar med annat inom kommunen, som är villiga att under en period stötta upp i de här verksamheterna. Det finns även personer utanför kommunens verksamhet, som har blivit permitterade eller varslade och står till förfogande. Vi försöker hitta former för att få kontakt med dem och få in dem i vår verksamhet, säger Anders Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

När systemet är i full drift är för tidigt att säga.

– Jag vill inte uttala mig om det handlar om dagar, veckor eller månader. Legala frågorna behöver utredas. Till exempel vilka möjligheter personer som blir permitterade har att få ut ersättning och lön för ett arbete som de gör för en annan arbetsgivare. Vi behöver också ha en infrastruktur för att ta emot intresseanmälningar och validera dem, säger Anders Josefson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.