Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisstöd ska dämpa följder av corona

Regeringen, C och L är nu överens om att införa ett nytt avtal för korttidsarbete. Senast den 1 augusti 2020 ska ett statligt krisstöd för näringslivet kunna vara på plats, med syfte att mildra följderna av coronaviruset.
Anita Täpp Publicerad
Maria Hansson/TT, Anders Wiklund/TT
Syftet med avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora neddragningar när företag drabbas av ekonomiska chocker, till exempel med anledning av coronaviruset. Maria Hansson/TT, Anders Wiklund/TT

Meningen med det nya avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora personalneddragningar inom näringslivet när företag drabbas av ekonomiska chocker utifrån. Som nu, med anledning av coronaviruset. Det genom att man i stället för att lägga varsel ska kunna sänka anställdas arbetstid och lön.

Läs mer: Krisavtal kan bli dyrt för anställda

När krisstödet blir verklighet är dock ännu oklart. Men enligt finansminister Magdalena Andersson (S), kan det dröja till den 1 augusti i år. Och något stöd i efterhand kommer ekonomiskt drabbade företag, enligt uppgift till TT, sannolikt inte få.

Unionen har sedan tidigare efterfrågat förslaget. På sin Twitter skriver förbundsordförande Martin Linder:

"Unionen har tillsammans med andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom industrin länge drivit kravet på ett mer konkurrenskraftigt system för korttidsarbete. Avgörande att det nu äntligen blir verklighet!"

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

I en kommentar från Svenskt Näringsliv skriver vice vd, Mattias Dahl, att han tycker att det är utmärkt att regeringen nu inför ett effektivt system för korttidsarbete under kriser då det kan rädda svenska jobb. Men att införandet av den nya lagstiftningen är alldeles för sent om det dröjer ända till augusti.

– Under krisåren 2008-2009 försvann tiotusentals svenska industrijobb när i grunden livskraftiga företag slogs ut. Samtidigt lyckades man i flera andra länder rädda många jobb tack vare korttidsarbete. Att vi i Sverige inte har samma möjligheter är en konkurrensnackdel för både företag och jobb.

Mattias Dahl anser därför att det nu är viktigt att korttidsarbetet snabbt blir möljigt.

– Det har redan dröjt för länge, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.