Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

En ingenjör som var sjukskriven på grund av stress, jobbade få timmar vissa dagar och fler andra, beroende på hur han mådde. Det var inte okej enligt Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning, men nu har fått backa.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Försäkringskassan gjorde fel när de nekade ingenjören sjukpenning. Johan Nilsson/TT

När ingenjören kom tillbaka till jobbet på 25 procent efter att ha varit heltidssjukskriven en tid, så valde han att förlägga sina timmar lite olika beroende på vad han skulle göra. De dagar han arbetade hemifrån jobbade han fler timmar eftersom han hade möjlighet att ta pauser och vila mellan varven. De dagar då han måste åka till kontoret och delta i möten jobbade han färre timmar eftersom det tog på krafterna.

Den lösningen uppskattades inte av Försäkringskassan som nekade honom sjukpenning dels för att hans läkare inte hade förklarat begränsningarna i hans arbetsförmåga, och dels med motiveringen att han jobbade upp till sju timmar vissa dagar, vilket enligt kassan bevisade att han hade bra arbetsförmåga.

– Sjukpenning är en "dag för dag-ersättning" och huvudregeln är att arbetstiden ska förläggas likadant varje dag. Men högsta förvaltningsdomstolen har klargjort att man måste kunna göra undantag från det om det exempelvis är medicinskt motiverat, vilket det var i det här fallet, säger Lina Gertzell, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och ingenjörens ombud i tvisten.

Försäkringskassans beslut överklagades både till förvaltningsrätt och kammarrätt, och den senare konstaterade att ingenjören inte hade arbetat mer än den tid som han ansökt om ersättning för. De anser också att det inte finns skäl att ifrågasätta mannens läkare och att ingenjörens sjukdomstillstånd är sådant att förmågan att arbeta kan variera från dag till dag. Han fick därför tillbaka sin sjukpenning.

– Försäkringskassan tittade på en väldigt snäv period och tog beslut utifrån det. Det kammarrätten gjorde var att man tittade på hela sjukperioden och tagit hänsyn till hans sjukdomsbild, säger Lina Gertzell.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.