Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Konflikt om kontor ledde till avsked
Att äga en del av det företag man jobbar på betyder inte att man sitter säkert som anställd. En Unionenmedlem som också var delägare och styrelsemedlem, blev avskedad av sin medgrundare under en bitter konflikt.
Två före detta vänner som för 15 år sedan delade en dröm och startade bolag tillsammans, hamnade i konflikt som ledde till att den ena avskedade den andre förra sommaren. Den avskedade, som är medlem i Unionen, äger en del av företaget, sitter i företagets styrelse och var en gång i tiden dessutom gift med vd:ns syster.
Som skäl för avskedet uppgav vd:n och dennes ombud en lång rad företeelser, allt ifrån sen ankomst, sen anmäld föräldraledighet, ordervägran och arbetsvägran, till sabotage, hot och sexuellt ofredande. Unionen bestred samtliga anklagelser och menade att ingen av punkterna skulle ha utgjort tillräcklig grund för avsked. Förbundet yrkade också på allmänt skadestånd för ogiltigt avskedande samt utebliven lön, pensionsavsättningar och bilförmån.
Konflikten ska, enligt vd:n, ha haft sin upprinnelse i att vd:n ansåg att den förre svågern åtnjutit för stor frihet baserat på delägarskapet. I ett brev beordrade vd:n bland annat delägaren att flytta ut från sitt kontorsrum och i stället sätta sig i kontorslandskap med andra medarbetare. Den anställde delägaren medger att det förts en diskussion om flytt till kontorslandskapet, men att den inte landade i något definitivt.
Det råder också delade meningar om det tillämpas flextider eller inte på företaget. Vd:n, som fört noggrann logg över delägarens närvaro, åberopar 19 tillfällen då denne kommit 20-40 minuter sent, gått för tidigt eller varit frånvarande några timmar.
Den bittra konflikten tycks ha kulminerat i ett gräl på vd:ns eget kontorsrum. Båda sidor har helt olika syn på vad som i själva verket utspelats, liksom de har gällande anklagelserna om sabotage och sexuellt ofredande. De vittnen som eventuellt hade kunna ge sin bild av händelseförloppen behöver dock aldrig höras, eftersom de två grundarna kom överens om att förlikas, det vill säga gjorde upp i godo, efter ett första möte i tingsrätten.
Om man som delägare ska betraktas som arbetstagare eller arbetsgivare beror helt och hållet på vilka arbetsuppgifter och anställningsvillkor man har.
– Arbetstagarbegreppet är tvingande - parterna kan alltså inte välja om någon omfattas av lagen om anställningsskydd, las, eller inte, säger Unionens jurist Cecilia Arklid.
– Om medlemmen bedömts ha en företagsledande ställning hade han alltså inte omfattats av las. Vi ansåg emellertid att medlemmen skulle omfattas av las bland annat mot bakgrund av att det handlade om ett litet bolag där endast vd:n fick anses ha företagsledande ställning, säger hon.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
