Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sänkta studielån ska locka fler till landsbygden

Om man flyttar till landsbygden för att bo och arbeta ska ens studielån skrivas ned med upp till 30 000 kronor per år. Det föreslår Kommunutredningen. En idé som välkomnas av Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.
Anita Täpp Publicerad
Per Larsson / TT, Colourbox
En del kommuner i Norrbotten har problem att rekrytera kompetens till gruvnäringen och IT-branschen. Per Larsson / TT, Colourbox

Tanken är att den som har en akademisk utbildning och sedan väljer att jobba och bo i en kommun med stora rekryteringsproblem ska få sitt studielån nedskrivet med upp till 30 000 kronor per år.

Förslaget finns i Kommunutredningen som nu har lämnats till regeringen och ska gälla i ett 60-tal kommuner. En del av dessa ligger i Norrbotten där man har stora problem med att hitta rätt kompetens i många branscher.

– Det gäller bland annat inom IT och inom gruvföretagen där man söker många ingenjörer. Men också inom vården. Och vad gäller tandläkare och lärare har vi en jätteutmaning, säger Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.

I regionen gör kommuner och näringsliv insatser genom att försöka rekrytera arbetskraft från utlandet liksom genom att knyta kontakter med studerande vid Luleå universitet, för att försöka få dem att stanna kvar i Norrbotten.


Maria Karlsson, Unionen Norrbotten.

– En del stannar. Men många kommer ju hit för att studera och då väljer man sedan kanske ändå att flytta tillbaka dit man kommer ifrån, säger Maria Karlsson.

Vad tycker du om förslaget?
– Det finns absolut en poäng i det. För någonstans handlar det om att om man blir kvar någonstans och börjar bygga upp sitt liv där så stannar man också lättare kvar. Och jag tror det här kan bidra till det, för att man ska ta det steget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.