Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 av 4 osäkra på framtida jobbchanser

Hur påverkar teknikutvecklingen ditt jobb? Endast en av fyra arbetstagare är säkra på att den kompetens de har kommer att behövas i framtiden, visar en undersökning från Futurion.
Lina Björk Publicerad
1STunningArt/Colourbox
Kommer din kompetens vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad? 1STunningArt/Colourbox

I framtiden kommer vissa jobb att försvinna och andra jobb förändras och kräva nya kunskaper och färdigheter. För att uppskatta hur många anställda som saknar den kompetensen framöver har tankesmedjan Futurion tagit fram ett index där deltagarna har fått uppskatta hur attraktiva de är på arbetsmarknaden.

Svaren visar att det kommer att finnas en del utmaningar. Av de svarande uppger 14 procent att de skulle ha svårt att hitta ett jobb med samma lön om de skulle bli av med sitt nuvarande. 60 procent befinner sig i ett mellanläge och är osäkra på hur de står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Sammanlagt är det runt 700 000 anställda som känner sig hotade av teknikskiftet. Endast 26 procent säger att de känner sig trygga med att hitta ett nytt likvärdigt jobb.

Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du

De som känner sig mest hotade på arbetsmarknaden är bland annat äldre (personer över 55 år) och personer som saknar högskoleutbildning. Fler än snittet arbetar inom LO-kollektivet, medan det inom TCO:s medlemmar är mer jämnt fördelat.

Mest säkra på arbetsmarknad känner sig de som har en bra bit kvar till pensionen och de som har högskoleutbildning.

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

FIX-index

Undersökningen, som Futurion har genomfört i samarbete med Novus, utgår från 1 034 intervjuer av människor i arbetsför ålder (18-65 år). Resultatet ger ett Framtidssäkringsindex-värde, på mellan 0 och 100 för varje svarsperson. Ett högt FIX-värde innebär att du upplever dig framtidssäkrad. Det genomsnittliga FIX-värdet för den svenska allmänheten är 68.

Tankesmedjan Futurion ägs av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och dess medlemsförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok