Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mer träning är inte alltid bättre enligt forskare

Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.
Johanna Rovira Publicerad
Person släpar på däck i rep i snöig skog.
Att träna tufft är sämre än lågintensiv träning. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Sjuktalen ökar och den psykiska ohälsan är oroande hög. Påståendet att alla ska röra sig trettio minuter per dag för må bättre, håller inte enligt Örjan Ekblom, docent på idrottsuniversitetet GIH, som forskat i hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsbehandling och förebygga ohälsa.

– Jag vill understryka att mer träning inte alltid är bättre och inte gäller alla, säger han vid ett seminarium om risker med stillasittande, som arrangerats av Nyckeltalsinstitutet och ActiWay.

– Det finns forskning som bekräftar att det är värdefullt att träna om man sitter mycket. Men för en person som redan tränar mycket spelar sittandet inte så stor roll.

I en studie han varit med och gjort, där förmågan att lära nytt och skapa minnen hos stillasittande anställda mättes, visade det sig att den grupp som tränade hårdast – i detta fall tog en cykeltur eller en rask promenad på lunchen – inte fick bäst resultat. Det fick i stället den grupp som tog korta bensträckare eller stod upp och arbetade en del av dagen. Det var också i den gruppen man valde att fortsätta aktiviteterna efter studiens slut, enligt Örjan Ekblom.  

En annan undersökning visar att för personer med mild eller måttlig depression, fungerar lågintensiv träning, typ yoga och bodybalance, bättre än medel- och högintensiv träning.  

– Jag var helt övertygad om att det skulle bli bäst resultat i gruppen som tränade hårdast, men oj så fel jag hade, säger Örjan Ekblom.

Hårdare träning för redan vältränade gör varken till eller från för välbefinnandet och de kognitiva förmågorna. Knäckfrågan är hur man får de personer som aldrig rör på sig att bryta mönstret. Och där har experterna som var med på seminariet inte några bra svar.

– Det finns ett stort behov av mer detaljerad kunskap och att identifiera hur lite man måste röra sig för att må bra, säger Örjan Ekblom och gör tummen upp för gående möten, så länge det rör sig om två, tre deltagare.

Bonussystem baserade på träning och gamification, det vill säga tävlingar, är han däremot mer skeptisk till.

 – Gamification är kul, men en extern motivationsfaktor. Motivationen måste komma inifrån. Då tror jag mer på nudging, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?